Herr talman! Jag ser mig inte bara som en svensk medborgare utan också som en europeisk medborgare.

Som europeisk medborgare är jag precis som alla andra EU-medborgare en del av en större gemenskap, en europeisk familj, där jag har möjlighet att resa fritt mellan unionens länder men också möjlighet att arbeta, studera eller leva som pensionär i andra länder än mitt hemland.

Europeiska unionen är viktig av en rad olika skäl, men i tider av krig och kris är den viktigare än någonsin. Det har vi sett under de senaste åren under både coronapandemin och energikrisen i Europa och inte minst under och efter Rysslands invasion av Ukraina.

Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen (kapitel 1)

Inför att Sverige gick med i EU 1995 gjordes en grundlagsutredning som berörde riksdagens ställning i förhållande till stundande medlemskap.

Grundlagsutredningen kom bland annat fram till att en viss försvagning av riksdagens ställning skulle kunna komma att ske, då mycket av den beslutsmakt som Sveriges riksdag tidigare haft i och med medlemskapet skulle förskjutas till EU-nivå.

För att dessa beslut skulle kunna fattas i så god demokratisk ordning som möjligt ansåg utredningen att det borde inrättas en EU-nämnd i Sveriges riksdag. Nämnden skulle fokusera på samråd mellan riksdag och regering inför förhandlingar och beslut på europeisk nivå.

Herr talman! I årets granskning av regeringens förhållande till riksdagen har konstitutionsutskottet granskat tre anmälningar som rör regeringens förhållande till och samråd med EU-nämnden.

Utskottet har granskat infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsons underlåtenhet att samråda med EU-nämnden och trafikutskottet inför mötet med EU:s transportministrar.

Utskottet har också granskat jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandbergs samråd med riksdagen inför Epscomötet som skulle behandla direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete.

Dessutom har utskottet granskat finansminister Elisabeth Svantesson samråd med EU-nämnden om EU:s årsbudget för 2023.

De olika granskningarna ger upphov till fler eller färre synpunkter från konstitutionsutskottet.

I den sistnämnda granskningen om samråd inför EU:s årsbudget konstaterar ett enigt utskott att det hade tett sig naturligt om regeringen och EU-nämnden gemensamt vid ett samråd kunnat komma fram till hur Sverige skulle lägga sin röst om förhandlingarna föll ut på olika sätt, alternativt om regeringen återkommit till EU-nämnden för ett nytt samråd före rådsmötet.

I granskningen som utskottet gjort av jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandbergs samråd med riksdagen inför Epscomötet konstaterar utskottet att en förutsättning för att riksdagen ska kunna få insyn och reellt inflytande och påverka beslutsprocesserna är att EU-nämnden får skriftliga underlag i rimlig tid för att kunna förbereda sig för ett samråd och också tid att diskutera i partigrupperna.

Herr talman! Jag kan efter vårens granskning konstatera att de farhågor som grundlagsutredningen lyfte fram inför att Sverige skulle bli medlem i Europeiska unionen till viss del tyvärr är aktuella i dag. Så ska det inte vara.

I regeringsformen 10 kap. 10 § står det att regeringen fortlöpande ska informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.

I riksdagsordningen beskrivs detta närmare. Överläggningarna syftar nämligen till att stärka utskottens roll i riksdagens arbete med EU-frågor. Där beskrivs också vikten av att utskotten involveras tidigt i processen snarare än senare så att utskotten har möjlighet att överlägga med regeringen innan frågorna kommer upp på rådsdagordningarna i Bryssel.

Att utskotten ska involveras tidigt var också något som den parlamentariska EU-kommittén, som 2016 fick i uppdrag att utreda riksdagens arbete med EU-frågor, kom fram till.

Att involvera såväl utskotten som EU-nämnden i ett tidigare skede blir återigen ett medskick från årets granskning. Om vi vill att Sverige ska vara en stark röst i den europeiska familjen måste riksdagens ställning och kunskap om sakpolitiska ämnen tillvaratas bättre. Det ligger ett stort ansvar på regeringen att möjliggöra för riksdagen att göra just detta.

Samtidigt som utskotten kan kalla till sig regeringen för egna överläggningar är det just regeringen som besitter ett enormt kunskapsövertag i förhållande till riksdagens organ. Det så kallade EU-maskineriet arbetar på i snabb takt. Dagordningar kan ändras snabbt, och då måste riksdagen redan vara med i processen. Det är en förutsättning för att riksdagen ska kunna känna tilltro till och lita på att regeringen för riksdagens talan i EU. Därför behöver regeringen ständigt se till att arbeta organiskt med såväl utskott som EU-nämnd.

Ett lyckat samråd eller en väl förberedd ståndpunkt är inte bevis på något välfungerande förhållande på sikt. Däremot är tre anmälningar och granskningar av en regering som vid tillfället suttit i tre månader tyckliga tecken på att såväl hela regeringen som enskilda statsråd behöver se över och utveckla hur de arbetar på bästa sätt med utskotten och EU-nämnden i aktuella EU-frågor. Där har regeringen nu ett viktigt arbete framför sig.