Herr talman! Först ska jag säga att min partikollega, vår utrikespolitiska talesperson, Jacob Risberg fick förhinder. Därför står jag, som besitter avsevärt mindre expertis på området, här i stället. Jag ska försöka göra rättvisa åt det som har tänkts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Sedan 2018 har vi ett så kallat demokratikriterium för svensk vapenexport, något som vi i Miljöpartiet kämpade för att få på plats och som innebär att mottagarlandets demokratiska status ska beaktas i tillståndsprövningen. Det är ett steg i rätt riktning, men mycket mer måste göras på EU-nivå för att skärpa kontrollen av vapenexporten.
För Miljöpartiets del är det angeläget att vapenexporten inte får underminera vårt utrikespolitiska arbete för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter. Vi måste omedelbart stoppa vapenexporten till diktaturer och krigförande stater. Dagens möjligheter till undantag för sådan export begränsas mycket kraftigt eller ännu hellre avskaffas också till länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.
Miljöpartiet de gröna vill även skärpa reglerna för så kallade följdleveranser, så att beslut om en tidigare version av ett vapensystem inte kan användas för leverans av ett nyare system. Detta ska såklart inte hindra Sverige från att solidariskt bistå ett land som blir angripet med vapen.
Herr talman! Att den svenska exporten ökar till icke-demokratiska stater visar på att regelverket inte har varit helt ändamålsenligt när det gäller att sätta stopp för export till diktaturer och andra länder med omfattande demokratiska brister.
Bland mottagarländerna 2022 fanns ett antal sådana stater, till exempel Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Thailand, Pakistan och Qatar. Åren 2020-2022 gick mer än en tredjedel, 36 procent, av den svenska exporten till icke-demokratier, det vill säga länder med stora demokratiska brister på ett eller flera områden - detta enligt Svenska freds beräkningar, där graden av demokrati utgår från de beräkningar och rankningar som Freedom House gör.
Sverige behöver ta ställning för demokratiska värderingar i världen och avsluta exporten av vapen till icke-demokratier. Demokratikriteriet, som jag nämnde inledningsvis, är så vagt formulerat att det är lätt att komma runt. Något som är minst sagt talande för detta är att diktaturen Förenade Arabemiraten var Sveriges största kund 2020 och 2021 och att Inspektionen för strategiska produkter ser framför sig kommande stora leveranser till landet. Sveriges värderingar reflekteras i de länder vi säljer vapen till, och denna export legitimerar förtryck och diktatur.
Miljöpartiet står fast vid att Sverige och EU inte ska exportera vapen till Turkiet. Så sent som 2019 var alla partier i EU-nämnden eniga om att Sverige på EU-nivå skulle driva att man inför vapenembargo.
Herr talman! Det betänkande som vi behandlar i dag gäller den fjärde statistiska sammanställningen som redogör för ett helt år med det nya regelverket från 2018, som innehåller de förändrade riktlinjerna. Det inkluderar den demokratiska statusen, mänskliga rättigheter, exportens påverkan på en rättvis och hållbar utveckling i den mottagande staten, följdleveranser och internationell samverkan. Den mottagande statens demokratiska status ska vara den viktigaste ändringen.
Skrivelsen ger oss en möjlighet att återigen se vilken effekt det nya regelverket har haft. Det är positivt att underlaget innehåller mer information än tidigare år, eftersom det ökar transparensen och öppenheten kring vapenexporten.
Herr talman! Det befintliga regelverket har framför allt två brister. Den första handlar om att det bara gäller tillstånd för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan villkoret om demokrati trädde i kraft kan klassas som så kallade följdleveranser och därmed undgå den nya tillståndsprövningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns utan kan fortsätta hur länge som helst. Det pågår exempelvis följdleveranser till system som enligt ISP ursprungligen levererades från Sverige för 30-40 år sedan. Följdleveranser har länge varit ett kryphål i den svenska vapenexportregleringen och innebär att exporten kan fortsätta trots att inga nya affärer egentligen tillåts.
En lagstiftning som inte inkluderar följdleveranser blir verkningslös om syftet är att man ska sluta exportera vapen till krigförande och icke-demokratiska stater. Där kan exempelvis nämnas de tillstånd för följdleveranser till Israel som ISP beviljat under 2022.
Den andra bristen i regelverket som vi ser är att detta inte innebär ett stopp för export till icke-demokratiska stater. Brister i den demokratiska statusen ska bara påverka bedömningen och utgöra så kallade hinder för export. Om det anses finnas avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen kan export ändå beviljas.
Ställningstagandet att inte stödja och legitimera 40 odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om andra intressen anses väga tyngre i bedömningen. Ett tydligt exempel är hur Sveriges ansökan om Natomedlemskap påverkat vapenexporten till Turkiet, som ju exempelvis i V-Dems årliga rankning klassas som auktoritärt. För första gången sedan exporten stoppades 2019 har nu tillstånd för export till landet återigen beviljats.
Herr talman! Det är viktigt att ha högt ställda krav på så kallad övrig krigsmateriel och produkter med både civila och militära användningsområden. Civil teknologi som artificiell intelligens och telekommunikation kan användas för militära ändamål eller för att förtrycka en befolkning. Därför ska inte utrustning för massövervakning exporteras till länder som förtrycker sin egen befolkning eller där man kan förvänta sig att utrustningen kan komma att användas för att förfölja politisk opposition i landet.