Herr talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll 2022. Det handlar om export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, så kallade PDA.

Det är väl ingen överdrift att påstå att beslut om export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är en grannlaga och komplex uppgift som kräver noggranna överväganden, detta inte minst eftersom Sverige är ett av de ledande länderna i utveckling och produktion av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Vi kan se att kostnaderna för forskning och utveckling ökar i takt med allt större efterfrågan på avancerade produkter, vilket i sin tur ökar kraven på och behovet av internationellt samarbete. Det ligger därför i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att ha ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete med ett antal samarbetsländer. Det bygger också på vårt behov av att kunna både exportera och importera krigsmateriel.

Herr talman! Sverige har ett bra regelverk för exportkontroll på detta område. Det vilar på tre ben, vilket har nämnts här tidigare. Vi har regeringen, som har ett övergripande ansvar för politik och praxis på området. Sedan har vi Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som självständigt prövar ansökningar om tillstånd enligt respektive regelverk. Sist men inte minst har vi Exportkontrollrådet, som säkerställer ett parlamentariskt deltagande och en bred politisk förankring.

Utöver detta finns även EU:s gemensamma ståndpunkt, som innehåller åtta kriterier om bland annat internationella förpliktelser om humanitär rätt, den interna situationen i mottagarlandet som följd av spänningar och väpnade konflikter samt bevarande av fred, säkerhet och stabilitet.

Herr talman! Kriterierna är såväl villkorliga som ovillkorliga. I de fall det finns ett beslut om vapenembargo utfärdat av FN, EU eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är utförsel eller annan utlandssamverkan utesluten. Vid förekomst av villkorliga hinder ska det göras en helhetsbedömning och prövas mot säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Det är här de viktiga avvägningar kommer in som ska göras innan man tar ett beslut om att bevilja export av materielen. En faktor av stor betydelse är mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska spelregler. Men självfallet finns det ett antal andra kriterier som också ska vägas in i beslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Regelverket uppdateras regelbundet. Den senaste uppdateringen av regelverket på EU-nivå är från 2021 när det gäller produkter med dubbel användning. En förordning omarbetades med sikte på skärpta krav för cyberprodukter, som också vi har att ta ställning till. På nationell nivå kom en ändring i augusti 2022 med skärpt och utökat krav på att underrätta ISP vid misstanke om viss slutanvändning.

Det har också införts, herr talman, systematiska efterkontroller, så kallade verifikationsbesök, som utgör en bra möjlighet till uppföljning. Det har inte varit i kraft så länge, men det finns goda erfarenheter so far, så att säga.

Om man blickar framåt kan man se att medlemskap i Nato kommer att ställa nya krav på Sverige, och det blir säkerligen angeläget att se över delar av regelverket när Sverige väl blir medlem i Nato.

Frågan om ISP:s kompetens har berörts här. Jag kan konstatera att det utöver den egna kompetensen finns ett väl utvecklat samarbete med försvarets forskningsanstalt, Försvarets radioanstalt, den militära underrättelsetjänsten Must, Säkerhetspolisen och andra experter. ISP har också fått ökade anslag för att möta kraven på mer komplexa och utökade uppgifter.

Herr talman! Vi befinner oss i en föränderlig värld. Vi har ett fullskaligt krig i vårt närområde, Ukraina. Det har samtliga talare före mig utvecklat och nämnt, så jag ska inte gå närmare in på det. Självklart ställer vi fullständigt och solidariskt upp bakom Ukrainas kamp för sin frihet, och vi vänder oss mot Rysslands aggression mot Ukraina och dess befolkning och mot de brott mot mänskligheten som vi tar del av i stort sett dagligen.

Bortsett från kriget i Ukraina finns det andra konflikter i vårt närområde som snabbt kan blossa upp. Läget är spänt på många håll, nu senast på Balkan där det bubblar lite grann mellan Kosovo och Serbien. Vi har den afrikanska kontinenten, med krig i Sudan och andra konflikter som ständigt pågår.

Det geopolitiska och säkerhetspolitiska läget förändras ständigt, så vi måste vara vaksamma och noga följa utvecklingen, som kan påverka bedömningen i fråga om vår vapenexport. Som har nämnts här är föreskrifterna möjliga att ändra. Vi kan, så att säga, vara flexibla i den delen.

Men, som sagt, den rapport som vi nu debatterar ger vid handen att vi har ett bra regelverk för detta och att det finns en medvetenhet om kravet på att export endast får ske om det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl som rör det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller annat säkerhetspolitiskt intresse och det inte heller strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller utrikespolitik i övrigt.

Slutligen, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag att skrivelsen läggs till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden avslås.