Herr talman! Det här är den 38:e skrivelsen i detta ämne som behandlas av kammaren - skrivelsen som redogör för exportkontroll och svensk krigsmaterielexport. Den som är historieintresserad kan gå tillbaka till den första och jämföra för att se den utveckling av informationsvärdet som har skett i de skrivelser som lämnas till riksdagen.
Vi var med bland dem som startade detta - att överlämna en redogörelse för krigsmaterielexporten till kammaren och till riksdagen. Jag tycker att vi har anledning att vara glada för denna början.
Herr talman! När jag lyssnar till debatten känner jag dock att vi delvis blandar äpplen och päron. Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd. Vi får inte heller utan tillstånd föra ut krigsmateriel till andra länder. Krigsmateriellagstiftningen är väldigt tydlig i den delen. Många av de diskussioner som har förts här tidigare, herr talman, har inte rört lagstiftningen. Ni kan gå in och titta på paragraf efter paragraf, och ni kan se att de inte återfinns i någon av lagstiftningsparagraferna. Däremot finns det föreskrifter, och dessa föreskrifter förfogar regeringen över och kan naturligtvis alltid justera och förändra. Det är viktigt att man har koll på detta.
Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela föreskrifter om utförsel av skjutvapen, tillförordnad ammunition och så vidare. Ett tillstånd kan också utfärdas och ska hanteras i särskild ordning när det till exempel gäller våra blivande partnerländer i Nato. Man får exempelvis medge undantag för utförsel. Det finns ett antal sådana saker som jag tror att debatten tjänar på att man klarlägger.
När vi pratar krigsmaterielexport i dag är det också viktigt att vara på det klara med att den till exempel också innehåller utförsel av telekommunikation. Vi har rätt mycket som handlar om annat, till exempel mejeriprodukter. Det behövs för att kunna ha en pågående mejeriverksamhet i olika länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
När man läser statistiken ska man alltså veta att allt inte är krigsmateriel. Det är krigsmateriel, det är övrig krigsmateriel och det är produkter med dubbla användningsområden. Allting ingår dock i den samlade bilden av krigsmaterielexporten.
Vi befinner oss i ett nytt säkerhetspolitiskt läge - för Sverige, för EU, för Nato och för vårt Europa. Det är klart att det kommer att påverka. En hel del av exportkontrollen och exportlagstiftningen har ju under ett antal år efter murens fall också handlat om att kunna säkerställa den svenska försvarsindustrins möjligheter att leverera utifrån den efterfrågan som svenskt försvar har haft. I det läget har det varit nödvändigt att också kunna exportera till andra länder.
Nu befinner vi oss i en ny situation där Sverige, EU, Natoländer och Ukraina efterfrågar försvarsmateriel i stor omfattning. Vi ser att orderböckerna är fyllda för många år framåt. Diskussionen handlar om hur vi ska kunna skala upp och långsiktigt säkra förutsättningar att få leverans av den krigsmateriel som vi efterfrågar själva för svenskt försvar, för EU, för Nato och för Ukraina. Det måste påverka och kommer att påverka hur vi hanterar krigsmaterielexporten framöver.
Jag tror också att vi kommer att se, precis som vi gjorde när det gällde både donationer och försäljning till Ukraina, en omtolkning av hur vi hanterar detta med länder i krig. Där var det tydligt att det handlade om, vilket många sa var viktigt, att man försvarade sitt eget territorium - ja. Men en helt central fråga är också det som egentligen bryter igenom hela lagstiftningen: Om något är avgörande för svensk säkerhet och svenskt försvar är det också helt avgörande för leveranser av krigsmateriel till andra länder.
Att vi donerar och säljer till Ukraina har ett väldigt tydligt säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt intresse för Sverige. Vi säger ju, inte bara i dag utan sedan den 24 februari 2022, att Ukrainas sak är vår. De försvarar oss, våra värden och vår rätt att själva välja, och det gör de genom att i kriget stå upp mot och mota ryska brutala angrepp i alla former. I det läget är det självklart att vi ska sälja och skänka vapen till Ukraina. Det påverkar helt klart.
Jag hör ibland i debatten att det inte har hänt någonting sedan den nya lagstiftningen kom. Men hur vet man det, höll jag på att säga. Allt är inte statistik. Glöm inte bort vad som var det nya när lagstiftningen kom till! Då var man på många håll väldigt försiktig och tänkte: Det här kommer att sända signaler, så vi vågar inte sälja vare sig här eller där. Det har varit en viktig del, för det är självklart så att försvarsindustrin inser att man inte kommer att få möjlighet att sälja i vissa länder. Då anpassar man sig till vad man bedömer är framkomligt. Det är en del av de signalvärden som den nya lagstiftningen har haft, och det ska ni inte tänka bort. Det har varit viktigt, och det är viktigt.
De politiska signalerna hörs, ibland i föreskrifter, ibland genom att man noterar dem. Kanske har också en och annan tagit kontakt för att undersöka innan man går in och kanske får ett nej. Kanske vill man inte ha ett nej. Glöm alltså inte bort signalvärdet när ni tittar på detta!
Svensk försvarsindustri har, som tidigare sagts, stor betydelse för vår säkerhet. Den är en viktig kompetens i teknikutvecklingen och ett viktigt bidrag till att vi kan vara en aktör också i andra sammanhang i vårt säkerhetspolitiska omland. Detta kommer att vara väldigt viktigt också för Sverige som Natomedlem. Den är en tillgång som vi ska värna och säkra utvecklingen av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
I föreskrifterna var vi överens om - och det är naturligtvis någonting jag hoppas att vi står fast vid - att ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det ett hinder för beviljande av tillstånd. Men det är inte villkorligt, utan det ska prövas i sitt sammanhang. Det gäller faktiskt också följdleveranser. Både nya och gamla, även om de gamla har presumtion att godkännas, måste prövas i sitt sammanhang. Det är viktigt.
I dessa fall måste man naturligtvis ta hänsyn till att allt som handlar om försvarsmateriel och investeringar - det vet vi i Sverige, och det vet andra länder - inte är någonting som man bara går och handlar på hyllan. Det är en långsiktig investering. Det är en systeminvestering. Det påverkar oss och det påverkar andra, och det måste man ta hänsyn till när man tittar på och prövar varje enskilt fall i varje enskild kontext.
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.