Herr talman! Riksrevisionens rapport om bristande likvärdighet i betygsättningen är viktig och i allra högsta grad aktuell nu i skolavslutningstider. Vad är värdet på betygen man får i kuvertet? Fast det var ju kanske länge sedan man fick dem i ett kuvert. Kommer den som har mest rätt till en plats på nästa steg i utbildningskedjan att få den platsen på gymnasiet eller högre utbildning eller kommer det att vara någon med falska betyg som får platsen?

Jag skulle vilja klargöra en sak som jag tror att vi behöver förstå. När jag och en del andra i kammaren riktar kritik mot marknadsskolan som system handlar det om ett system som alla skolor ingår i. Marknadiseringen påverkar på olika sätt, men jag har inte hört någon säga att man vill avskaffa det fria skolvalet eller avskaffa friskolor. Det antyds lite att det skulle vara så. Det tycker jag är ganska onödigt.

Däremot vet vi att en stor del av befolkningen - oavsett vad man röstar på eller vilket slags skolor ens barn går i - inte vill att vinstutdelning ska tillåtas. Från Miljöpartiets sida vill vi att kunskap ska vara drivkraften för alla skolor - inte att dela ut vinster.

Det som flera av oss försöker sätta fingret på är att marknadiseringen av skolan påverkar många delar av skolsystemet, och betygen är en del. Utöver alla funktioner vi hoppas och tror att betygen har, har de blivit en del av marknadsföring, och detta var i alla fall aldrig syftet med något betygssystem.

Betygen är viktiga. De ska hanteras rättssäkert; de är ju myndighetsutövning. De är det urvalssystem vi har valt för vägen vidare till gymnasiet och högre utbildning. Betyg förväntas fylla massor av funktioner. Ibland finns en övertro på vad ett betygssystem kan åstadkomma. Vi vet till exempel att det inte är särskilt bra för att öka studiemotivationen. Det funkar ganska bra för dem som har bra betyg, vilket är kul, men det kan till och med ha motsatt effekt för dem som har lägre betyg. Det är i det närmaste ett hån att utsätta barn och ungdomar för det.

Lärosätena har ganska länge haft synpunkter på studenternas kunskaper när de kommer till högre utbildning. Nu ryter lärosätena ifrån väldigt tydligt. Jag tycker att det är bra. Det här samtalet skulle ha påbörjats för länge sedan, precis som gymnasier borde reagera när det kommer elever från grundskolan med högre nivå på betygen än vad de har på kunskaperna. Det är inte svårare än att lyfta luren och ringa och tala om att vi ser detta, och ni måste ta tag i det. Det är en kollegial handling som höjer kvaliteten i svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Jag vill att elevers och lärares fokus i skolan ska vara kunskap. Det vi ser nu är två motstående trender när det gäller synen på betyg. Dels går vi från kursbetyg till ämnesbetyg för att lärare och elever ska kunna ha mer tid och för att man ska kunna lägga upp utbildningen med en kontinuitet i progressionen. Men vi har också en motstående trend som handlar om att man ändå ska koppla betygen till enstaka tillfällen - kanske till de antagningsprov som lärosäten ser sig nödgade att fundera på, eller till de nationella proven, som ju sker vid ett tillfälle.

Jag hoppas att vi kommer att kunna ha en bred diskussion som utgår från kunskapssyn, hur skolan väcker lust till ett livslångt lärande och vad som är viktigt för elever och lärare i deras vardag. Det är en ganska svår sak att fokusera på dessa uppgifter samtidigt som man diskuterar betyg.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)