Herr talman! Forskningen, som vi nu debatterar, är en grundläggande del av vår demokrati men får aldrig tas för given. Forskningen har tagit oss dit där vi är i dag och är också avgörande för vart vi ska. Med forskningen ökar vi vårt kunskapskapital, får fram nya läkemedel och vacciner i pandemi- och kristider och genererar ny teknik som möjliggör det som vi aldrig trodde skulle bli möjligt.

Forskningens oberoende behöver vi alltid värna. Samtidigt kan politiken främja forskning på särskilt kunskapsfattiga områden där vi som land behöver bli bättre. Kristdemokraterna har till exempel länge pekat på behovet av nationella forskningsprogram för att stärka kvinnors och äldres hälsa och kärnkraftsforskningsprogram för att stärka energiförsörjningen.

Herr talman! Sverige är redan ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, men vi behöver kontinuerligt sträva efter att stärka vår position ytterligare. Att Sverige i dag placerar sig ganska väl på rankningslistorna är ett resultat av historiska investeringar i ny forskning och utveckling.

En tendens under de senaste åren som man bör vara lite vaksam på är dock att alltmer ägarskap av europeiska bolag har skiftat. Mycket svenskt och europeiskt ägarskap har blivit uppköpt av investerare utanför kontinenten. Det är på ett sätt naturligtvis bra, eftersom utländska investeringar driver på ekonomin och skapar fler jobbmöjligheter för svenskar. Men samtidigt finns det också en risk när en del strategiskt viktiga projekt inte stannar inom Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Därför, herr talman, är det välkommet att regeringen har beslutat om ett granskningssystem som bland annat kommer att omfatta investeringar i företag vilka utvecklar teknik som bedöms vara särskilt viktig för Sveriges säkerhet - detta för att undvika de risker som finns med att utländska aktörer förvärvar svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Det har koppling till just forskning och utveckling av ny teknik.

Som ett led i det tror jag också, herr talman, att man behöver vara lite vaksam på vilka forskningsbolag som behöver extra uppmärksamhet för att spjutspetskunskapen ska stanna inom landet. Vi behöver veta vilka konkreta satsningar som behövs och vilka områden som ligger i riskzonen att påverkas av kunskapsflykt.

En annan del i att säkerställa att forskare stannar i Sverige handlar om att stärka akademin. Det saknas i dag tydliga och förutsägbara karriärvägar för forskare inom svensk akademi. Exempelvis är det oförsvarbart långa handläggningstider för uppehållstillstånd för utländska forskare. Det finns också brister gällande meriteringsanställningar och en problematik med stapling av tidsbegränsade anställningar. Dåliga förhållanden för forskare bidrar till kunskapsflykt från Sverige.

Herr talman! Kristdemokraterna värnar den höga standarden på svensk forskning. Genom att stärka förhållandena inom akademin och utreda vilka forskningsbolag som behöver stöd kan vi se till att kunskap bevaras i Sverige - för konkurrenskraftens skull, för den gröna omställningens skull och för Sverige som kunskapsnation.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)