Fru talman! Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. I skuggan av kriget i Ukraina har fler vaknat upp till insikten att energipolitik också är säkerhetspolitik och att vi måste ha en helhetssyn när vi pratar säkerhet och försvar.

De beslut som vi tar nu är avgörande för livet i dag och kommande generationer. Att bryta beroendet av fossila bränslen är inte bara nödvändigt för att undvika en klimatkatastrof. Det är också väldigt viktigt ur ett försvarspolitiskt perspektiv. Genom att bryta vårt beroende av olja och gas från Putins Ryssland och andra auktoritära stater och regimer kapar vi också inflödet av pengar som finansierar krig och konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Klimatförändringarna sker här och nu, och de extrema väderhändelserna är inte bara det nya normala utan kan vara bara början på den framtid som väntar.

Sommarens långvariga värmeböljor och översvämningarna i Tyskland och Belgien häromåret är exempel på händelser som får mycket allvarliga konsekvenser och som vi behöver förbereda samhället för att klara. Även om vi minskar utsläppen av växthusgaser kommer klimatet att förändras. Frågan är bara hur mycket och vilka tipping points som vi hinner passera på vägen.

Värmeböljor och översvämningar har stor påverkan på elförsörjning, exempelvis genom nödstopp av överhettade kärnkraftverk, såväl som livsmedelsförsörjning och hotar också robustheten hos infrastrukturen. Effekterna av klimatförändringarna kräver långtgående anpassningsåtgärder för att mänsklig säkerhet ska kunna upprätthållas. Därför behöver vår krisberedskap vara robust, genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov.

Det är därför Miljöpartiet vill att vi satsar en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och ökar anslagen till krisberedskap. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. Vi välkomnar också att vi nu har en civilförsvarsminister.

Fru talman! Det finns inget som är lika avgörande för möjligheten att överleva som rent vatten. Men hoten mot vattenförsörjningen är många: torka och översvämningar kombinerat med ett på många platser åldrande vatten- och avloppsnät och kontaminering av kemikalier och miljögifter. Dessutom har en väldigt liten andel av Sveriges kommuner en plan för nödvatten.

Miljöpartiet vill skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns.

Fru talman! Krisen i Ukraina har påverkat livsmedelsförsörjningen i världen och i kombination med långvarig torka fördjupat och förvärrat den livsmedelskris som inte minst har drabbat Afrikas horn. Även i Sverige känner vi av de ökande priserna på livsmedel.

Livsmedelsförsörjningen ska klara externa påfrestningar i samband med klimatförändringar, naturkatastrofer eller samhällskriser. För att öka försörjningsförmågan även vid allvarliga störningar är det avgörande att svenskt jordbruk kan fungera utan import av drivmedel och andra insatsvaror, exempelvis konstgödsel. Den bästa livsmedelsberedskapspolitiken är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till ett fossilfritt och mer ekologiskt lantbruk.

Ekosystemens skydd behöver förstärkas kraftigt. Både hav och skog och jordbruksmark behöver ökat skydd så att inte ekosystemtjänsterna kollapsar och försörjningsförmågan urholkas.

Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa med Rysslands orättfärdiga anfallskrig i Ukraina tar av förklarliga skäl stort utrymme i den försvarspolitiska debatten. Jag vill ändå understryka att vi behöver fortsätta uppmärksamma det säkerhetshot som klimatförändringarna utgör och anpassa samhället för att kunna klara påfrestningarna samt stärka det civila försvaret och krisberedskapen.