Fru talman! Sverige är på många vis ett fantastiskt land. Den svenska välfärdsstaten har sedan den började byggas upp lett till att många människor har kunnat leva liv som de annars bara hade kunnat drömma om. Pojken som växte upp i fattigdom har kunnat skaffa sig villa och Volvo. Flickan som i barndomen fick kliva upp tidigt och hjälpa föräldrarna med lantbruket har kunnat lära sig att läsa och räkna. Allt detta för att vi en gång i tiden gemensamt bestämde att i det här landet ska din bakgrund, din klasstillhörighet och ditt ursprung inte spela någon roll för vilket liv just du vill leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Som jag tror att många av oss vet läggs grunden till allt detta i skolan. Det är i skolan som du får en utbildning och får möta andra som lever och växer upp i det här landet. Det är i skolan som du möter andra som inte har levt ett liv som du har levt, som inte har haft samma uppväxt som du och vars föräldrar inte har samma inkomster som dina föräldrar.

Det är i skolan som den grundläggande förståelsen för våra skillnader och ojämlikheter läggs. Det är därför så oerhört viktigt att vi har ett skolsystem som håller ihop, där olika barn får träffas, där resurserna som ska gå till skolan också går till skolan och där alla barn ges möjlighet att forma sina drömmars liv.

Fru talman! Det som vi en gång i tiden gemensamt bestämde i det här landet är under hot. Det svenska skolsystemet i dag präglas inte av att varje barn, oavsett bakgrund, ska få chansen att leva sina drömmars liv. Fokus ligger i stället på marknadskrafternas väl och ve.

Vi har en etableringsrätt som i det närmaste är obegränsad. De stora skolaktiebolagens ansökningar om att starta vinstdrivande friskolor nekas sällan. Kommunerna kan visserligen lämna yttranden över etableringen och i skarpa ordalag redogöra för de negativa konsekvenserna av en sådan etablering, men ofta är det varningsrop för döva öron. Etableringsrätten går först.

Detta har jag själv upplevt i min egen hemkommun Ystad. Utbildningsförvaltningen och en politisk majoritet var tydlig. Etableringen av en ny bolagsskola skulle hota de kommunala skolorna. Det stora skolaktiebolaget fick trots detta tillstånd att etablera sig.

Kommunernas intresse av att ha en välfungerande kommunal skola har inte samma dignitet som de stora skolaktiebolagens intresse av att göra vinst. Detta leder till att kommuner tvingas att skära i skolan eller i vissa fall lägga ned skolor. Det är inte sällan landsbygdsskolorna som drabbas hårdast. Konflikten mellan stad och land blir därmed allt större när det är marknadskrafterna som ska prioriteras.

Fru talman! Mer behöver göras för att säkra alla barns rätt till en bra skolgång. Kommunerna, som ju är närmast invånarna, behöver fler verktyg för att kunna ge alla barn och unga i sin kommun den rätt till en god utbildning som de förtjänar.

Det borde ligga i sakens natur att det demokratiska led i det svenska statsskicket som ansvarar för utbildningen, och som också ansvarsutkrävs av väljarna när det gäller utbildningen, har de verktyg som de behöver för att säkerställa att utbildningssystemet fungerar.

Som socialdemokrat och med kommunpolitisk erfarenhet är jag övertygad om att det snarast behövs en kommunal vetorätt mot friskoleetableringar. Det är därför min förhoppning att den nya regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett sådant förslag, även om det saknas i slottsavtalet. Alternativet är att vi fortsätter med dagens ordning, där vissa kommuner kippar efter andan varje gång som det ska lämnas ett yttrande efter en ansökan från ett av de stora skolbolagen om att starta en friskola.

Jag är övertygad om, och så även socialdemokratin, att så ska vi inte ha det i ett land där regeringen påstår att utbildningsfrågan är en prioriterad fråga, för Sverige kan verkligen bättre än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

(Applåder)