Herr talman! Barn har det olika. Vissa växer upp i stort överflöd, andra under påvra omständigheter. Vissa växer upp med läsande förebilder och stor tillgång till massor av böcker, tidningar och samtal, andra i en mer språkfattig miljö. Vissa har föräldrar med lång utbildning, andra har föräldrar med kort utbildning.

Den svenska skolan, med rätt och plikt för alla, finansierad efter förmåga och disponerad efter behov, är konstruerad för att minska den skillnad som dessa livsförutsättningar ger och så att säga jämna ut startlinjen. Den har varit världsbäst på det. Det är den inte längre.

Det har de senaste decennierna blivit allt större skillnad mellan skolor, och familjebakgrunden har fått allt större genomslag i barnens skolresultat. Under många år sjönk de svenska kunskapsresultaten, och ojämlikheten ökade.

Vi socialdemokrater har vänt trenden genom att satsa stort på skolan. Nu ökar de svenska kunskapsresultaten i mätning efter mätning. Samtidigt kvarstår och ökar ojämlikheten som ett resultat av att skolan styrs som vore den en marknad.

Därför behöver några saker ändras i det svenska skolsystemet, så att samhället återtar kontrollen.

Först och främst måste skolor finansieras efter vilket ansvar de har och efter elevgruppernas behov. Då behöver skolpengen differentieras mellan fristående och kommunala skolor, så att vi slutar att betala friskolor en bonus för ett uppdrag de inte har. Ett strukturbelopp behövs i skolpengen som gör att skolor som har elever med större behov av lärartäthet och annat stöd också har resurser att möta de behoven. Staten behöver öka sitt engagemang i finansieringen av skolan.

Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

De orättvisa friskoleköerna måste förbjudas. När det finns fler sökande än platser till en skola måste ett urval göras. Friskolor får i dag använda kötid för att göra det urvalet. Och det gör de, för det är ett utmärkt sätt att sortera ut ett lönsamt elevunderlag. Det leder till att elever från olika sociala förhållanden i minskande utsträckning får sin undervisning i samma klassrum.

Skolvalet måste bli gemensamt. Alla skolor har i dag ansvaret att sköta sin egen antagning. När Skolinspektionen tidigare i år kollade hur det går för friskolorna att göra detta kan resultatet sammanfattas som: Det går inte bra. Av 30 granskade friskolor är det 24 som inte följer reglerna. Elever och deras vårdnadshavare får inte veta varför de kom in på en skola eller varför de inte gjorde det. Skolor samlar in information om eleverna som de inte får använda för urvalet, till exempel om elevers stödbehov eller modersmål, och sorterar elever efter det. Skolvalet måste skötas i ett sammanhållet och gemensamt system.

Offentlighetsprincipen måste införas för alla skolor i Sverige. Fristående skolor är helt skattefinansierade och utövar myndighet i myndigheters ställe. Självklart ska alla uppgifter om deras verksamhet vara offentliga för alla att ta del av och granska. Samhällets behov av insyn trumfar bolagens behov av att skydda sina affärshemligheter alla dagar i veckan.

Det viktigaste av allt för att skapa en mer likvärdig skola som kan kompensera för elevers olika förutsättningar och behov är att bli kvitt vinstintresset. Den som driver skola för att tjäna pengar sätter aktieägarnas intressen före elevernas. Det leder till segregation, betygsinflation, lägre lärartäthet, sämre behörighet och så vidare. För att återupprätta skolan som en samhällets minsta gemensamma nämnare - som platsen där folk från olika bakgrunder möts - måste vi återta den demokratiska kontrollen över skolan.

(Applåder)