Herr talman! Demokratin är, som det ofta framhålls, ingen självklarhet. Även om vi i Sverige de gångna åren har uppmärksammat 100 år av allmän och lika rösträtt finns det anledning att på olika sätt utifrån utmaningar som uppstår främja och stärka alla människors delaktighet. Arbetet för mänskliga rättigheter, jämlikhet och utbildning för alla får aldrig avstanna.

I ett globalt perspektiv tycks demokratin dessvärre vara på tillbakagång. Det globala demokratiindex som den internationellt välrenommerade engelska tidskriften The Economist mäter och årligen publicerar visar på detta. I blickfånget för mätningen finns valdeltagande, mångfald, politiskt deltagande, mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet, fri press och rättsstatens principer.

Även om Sverige är ett av de länder i världen där befolkningen har en stark tilltro till samhällssystemet och demokratin är detta en varning att ta på allvar. Det som sker i omvärlden berör ju också vårt land. Arbetet för att värna och stärka vår demokrati behöver därför ske både här hemma och i samarbete med andra länder.

Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Herr talman! Den avgående regeringen överlämnade en del initiativ och förslag på åtgärder som ytterligare kan stärka den demokratiska utvecklingen och människors delaktighet i samhället. En del finns i det slutbetänkande som kommittén Demokratin 100 år presenterade i somras. Här finns förslag om att inrätta en nationell demokratifunktion, att demokrati förs in i myndighetsförordningen och att fler myndigheter får demokrati inskrivet i sin instruktion. Det är min förhoppning att de här frågorna fångas upp även av den nya regeringen.

I Europeiska unionen är frågor om demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter prioriterade. Kritik har samfällt framförts mot några länder, inte minst Ungern, för uppenbara brister och försämringar på senare år. Detta är ett arbete som behöver fortsatt uppmärksamhet, inte minst när Sverige nästa år ikläder sig ordförandeskapet i unionen. I arbetet ingår, som jag kan se, satsningar på integration, respekt för olikheter och minoriteter, att jämställdhetsfrågor följs upp och att utanförskap motarbetas.

Herr talman! För mig och tusentals andra kandidater i kommuner, regioner och riksdag präglades sommaren av engagerade och direkta möten med människor på gator och torg, i trappuppgångar och i villaområden vid dörrknackningar under valrörelsen. I sådana sammanhang ställs frågor om demokrati och delaktighet på sin spets. Nu när resultatet föreligger följer en del analyser och uppföljningar.

En varningsklocka att ha med sig är att valdeltagandet i år sjönk. Det minskade med uppemot 6 procentenheter. Från att ha ökat fyra val i rad och att ha nått över 87 procent i 2018 års val hamnade valdeltagandet i år, vad jag förstår av SCB:s statistik, på strax över 81 procent. Det är förstås en beklaglig nedgång som behöver analyseras. Det var flera hundratusen färre människor som sökte sig till vallokalerna denna gång än för fyra år sedan.

Vad som är påtagligt när man tittar på siffrorna på ett övergripande plan är ökade skillnader mellan stad och landsbygd, men kanske framför allt socioekonomiska faktorer. Det kan tyckas vara en paradox att där det kanske är som mest angeläget med demokrati, samhällets funktioner och vardagsnära service är intresset för att delta i valet som lägst. Det är alltså av stor vikt för hela samhället att arbeta med att eliminera denna ojämlikhet mellan olika landsdelar och områden för en fortsatt god demokratisk utveckling.

(Applåder)

Kultur och idrott