Fru talman! Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring för både individ och samhälle. Den håller köpkraften uppe så att inte lågkonjunkturer fördjupas och förlängs. Att försämra löntagarnas trygghet när det varnas för en lågkonjunktur är fel väg att gå.

Vi är glada för att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har enats om en fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring. Det innebär bland annat att man kan fokusera på att söka nytt jobb i stället för att oroa sig över sin privatekonomi när man blir arbetslös. Man kanske vågar byta jobb när man vet att ens ekonomi går ihop även om man skulle förlora provanställningen eller om man är sist in och inte finns med på arbetsgivarens undantagslista vid uppsägningar. Hyresvärden eller banken kan kräva att man är medlem i en a-kassa för att man ska få ett hyreskontrakt eller ett lån till en bostad.

År 1997 blev jag själv varslad. Jag hade just köpt en villa, och vi hade fått vårt första barn. Jag tror att sonen var sju månader. Varslet trädde i kraft, och jag fick gå hem från mitt jobb. Min fru jobbade halvtid i en affär. Utan en stark a-kassa hade jag fått lämna mitt hus efter att ha bott där i bara ett år. Jag hade helt enkelt inte haft råd att bo kvar.

För mig är a-kassan väldigt viktig. Om man någon gång har varit där i sitt liv och förstått vad det innebär att bli arbetslös tror jag att man resonerar annorlunda i denna fråga än man annars hade gjort. Det är ganska lätt för unga personer som sitter här i kammaren och aldrig har fått lite skit under naglarna eller varit i den situationen att tycka att a-kassan är ett bidrag och ska behandlas som ett sådant. Men så är det inte. A-kassan är definitivt inte ett bidrag, utan det är en omställningsförsäkring för svenska löntagare som man även bidrar till själv.

A-kassan är alltså en viktig fråga för Sverigedemokraterna, och detta är ännu ett vallöfte vi fick igenom via förhandlingar i Tidöavtalet.

Fru talman! Jag ska inte bli långrandig här i dag, men jag måste ändå kommentera det andra regeringsalternativet och deras syn på förslaget. Vi kan se att det spretar, och det spretar väldigt tydligt, åt alla håll.

Ett parti vill sänka a-kassan och helst avveckla både den och den svenska modellen. Där är det fri arbetskraftsinvandring och lönedumpning som gäller.

Ett annat parti vill höja a-kassan och minska kraven och tyvärr likställa den med övriga bidrag, vilket kraftigt skulle försvaga a-kassans legitimitet.

Ett tredje parti bryr sig inte så mycket om arbetsmarknadspolitiken och a-kassan över huvud taget utan säljer i vanlig ordning ut arbetsmarknadspolitiken till högstbjudande. Det har vi sett tidigare år. Först var det till Reinfeldt och Löfven, och nu är det till Andersson.

Fru talman! Det fjärde och största partiet säger alltid att all bra politik som genomförs egentligen är deras politik, trots att man inte gjorde någonting på åtta år förutom att försämra LAS och bidra starkt till EU:s process med att via den sociala pelaren systematiskt avveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. I vanlig ordning ger man bort allt enbart för makten, då posterna i Regeringskansliet överskuggar allt annat. Det är något vi sett och hört flera gånger i den här kammaren.

Detta, fru talman, visar att Tidöpartierna kan och kommer att komma fram till lösningar likt uppgörelsen om a-kassan, då vi i grunden delar synen på Sveriges problem, en syn som tyvärr det andra regeringsalternativet helt saknar.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.