Fru talman! Precis som ledamoten Ericson sa debatterar vi i dag det betänkande i vilket finansutskottet behandlar regeringens skrivelse om sina bedömningar och åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling – på rätt väg men långt kvar. Riksrevisionen har tittat på hur statliga myndigheter arbetar med miljöhänsyn vid upphandling och vilka effekter som detta åstadkommer.

I Riksrevisionens rapport lyfts det fram att staten, regionerna och kommunerna betalade drygt 913 miljarder kronor till privata och offentliga aktörer under 2020. Av dessa stod de statliga myndigheterna för 226 miljarder kronor, och offentlig upphandling är en viktig del av många myndigheters verksamhet.

Riksrevisionen konstaterar att kunskapen om hur de statliga myndigheterna arbetar med miljöhänsyn är begränsad och att det finns stora skillnader mellan myndigheterna när det gäller arbetssätt. Riksrevisionen gör bland annat bedömningen att arbetet med miljöhänsyn vid upphandling på många sätt inte är ändamålsenligt utformat. Man pekar på att det finns brister avseende styrning och organisation, kompetens och analysunderlag samt uppföljning.

Man tycker att Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller ett väl utformat stöd för att ta miljöhänsyn vid upphandling. Men Riksrevisionen gör bedömningen att det saknas uppföljning som ger en rättvisande bild av vilken ambitionsnivå myndigheterna har i sitt arbete med miljöhänsyn, fru talman, samt att den nuvarande uppföljningen av de statliga myndigheternas miljöhänsyn inte är ändamålsenlig. Man pekar på att många myndigheter inte har tillräckligt välorganiserade inköpsprocesser och tillräcklig miljökompetens och att detta gör att de inte lever upp till den ambitionsnivå som vi här i riksdagen har uttryckt att vi vill att de ska uppnå.

Fru talman! Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder som leder till att rapporteringen om miljöhänsyn vid upphandling inom miljöledningssystemet förbättras och att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att följa upp den nationella upphandlingsstrategin regelbundet. I regeringens skrivelse, som finansutskottet har behandlat, lyfter man fram de åtgärder man tänker vidta med anledning av Riksrevisionens rapport.

Bland annat säger man att man ska påbörja en översyn av den nationella upphandlingsstrategin samt att man via regleringsbrevet har gett ett uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att uppdatera sitt befintliga verktyg för analyser av de offentliga inköpens miljö- och klimatpåverkan. Detta är bra, men det är absolut inte tillräckligt.

För snart ett år sedan, den 16 juni 2022, beslutade den dåvarande socialdemokratiska regeringen om en lagrådsremiss gällande skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling. Den lyfte fram att det ska införas en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter.

Detta skulle innebära att den som vill göra affärer med offentlig sektor i framtiden kan förvänta sig en ökad efterfrågan på varor och tjänster som uppfyller höga krav när det gäller bland annat klimat och miljö. Lagrådsremissen ligger nu som sagt färdig på regeringens bord. Det är bara för regeringen att skriva ihop en proposition och lämna till riksdagen.

Vi socialdemokrater vill se att man använder offentlig upphandling som ett kraftfullt verktyg för att främja miljömässig hållbarhet och styra mot en hållbar samhällsutveckling. Vi har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet en reservation i dagens betänkande då vi anser att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att lagen om offentlig upphandling förtydligas så att det framgår att hållbarhetskrav ska följas upp. Jag yrkar bifall till reservationen. 

(Applåder)