Fru talman! Vi var också sju partier som var överens om reduktionsplikten när den infördes. I dag kallar Romina Pourmokhtari den för en ohållbar klimatpolitik.

Det är jätteviktigt att vi får en bred acceptans i Sverige för klimatpolitiken. Konsekvenserna är i annat fall uppenbara; vi ser ju nu att man raserar klimatpolitiken och ökar utsläppen.

Jag skulle jättegärna se att vi var flera partier som samarbetade eller var för sig lade fram klimatpolitiska förslag som man tror har en bred acceptans hos befolkningen och som bidrar till att vi når klimatmålen till 2030.

Jag ser dock inte detta från regeringen. I stället ser jag att man använder acceptansargumentet och att reduktionsplikten som enskild åtgärd stod för en för stor andel av de minskade utsläppen av växthusgaser. I det läget väljer man att ta bort denna klimatåtgärd, men man presenterar ingen alternativ politik.

Jag är för alla de åtgärder som statsrådet nämner - återvätning av mark, koldioxidinfångning, skattereduktion för solceller, Industriklivet, Klimatklivet, gröna kreditgarantier, Fossilfritt Sverige. Listan är lång över åtgärder som Miljöpartiet har drivit igenom och där Miljöpartiet och Liberalerna har haft samma ståndpunkt tidigare.

Just för att det är så avgörande att vi får utsläppsminskningar i närtid vänder jag mig emot att man genomför flera åtgärder som aktivt ökar utsläppen utan att presentera någon alternativ politik som minskar dem.

När det gäller industrins omställning ser vi en fantastisk utveckling i Sverige. Den gröna industriomställningen kan innebära en otroligt stark samhällsutveckling som ger mervärden i hela landet och stärker svensk konkurrenskraft. Men från näringslivet är man nu också väldigt tydlig med att man behöver el i närtid, kompetensförsörjning och tillståndsprocesser.

På samtliga dessa tre områden sviker regeringen i det här läget. Vi behöver ett långsiktigt ledarskap som tar klimatomställningen hela vägen i hamn för hela landet.