Herr ålderspresident! Ja, vi behöver lappa och laga hela tiden. Men man måste också ha en vision, en vilja och en tanke. Hur vill vi att det ska se ut i vårt land om 10, 20, 30, 40 och 50 år? Det är precis lika viktigt.

Jag har med mig en hälsning från kommunerna och regionen hemmavid, i Jönköpings län, där man, i likhet med det vi hört tidigare under andra interpellationsdebatter, efterfrågar en dialog med statsrådet, inte minst efter beskedet om att byggandet av nya stambanor skrotas. Jag vet att samma önskan om närvaro av statsrådet finns även på andra håll i landet. Näringslivet är också väldigt angeläget. Tyvärr har det, i alla fall hemmavid hos mig, inte alltid varit så att statsrådet kunnat besöka länet i den utsträckning man velat. Kanske beror det på kapacitetsbristen, herr ålderspresident, att det inte varit möjligt - jag vet inte.

För nästan exakt 166 år sedan stod finansminister Johan August Gripenstedt i riksdagen och argumenterade för behovet av att nya stambanor byggdes snabbt. Han argumenterade så väl att hans tal kom att kallas för "blomstermålningarna" på grund av att man tyckte att han överdrev. Men det visade sig att verkligheten överträffade hans beskrivningar. De visioner och den framtidstro som föregått Sveriges stora infrastrukturinvesteringar - när järnvägarna byggdes, när Öresundsbron byggdes och när nu Fehmarn Bält-förbindelsen byggs - är en förutsättning för de här stora projekten. Jag undrar därför: Var är statsrådets visioner och framtidstro när det handlar om att rusta Sverige för framtidens järnvägstransporter? Jag ser dem nämligen inte.