Protokoll 2022/23:118 Fredagen den 2 juni

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2022/23:368 om järnvägens kapacitetsbehov
Anf. 49 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr ålderspresident! Jag gläder mig över engagemanget för att öka kapaciteten till följd av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring år 2029. Om jag får önska en sak hade jag önskat att det socialdemokratiska partiet hade visat samma engagemang när man hade möjlighet att påverka hur man snabbt hade kunnat bygga bort flaskhalsar för att ta höjd för Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring 2029.

Det här var ingen nyhet när man lade fram den nationella planen. Det var heller ingen nyhet att det fanns fyra åtgärder på Malmösidan av Öresundsbron i Trafikverkets remiss till den nationella planen som skulle ha höjt kapaciteten över Öresundsbron från 8 till 14 tåg i timmen.

Det är märkligt att man inte tog det i beaktande. Det handlar om investeringar i storleksordningen 1 miljard kronor i det penningvärde som var då. Detta fanns inte med i den nationella planen, men det hade ökat kapaciteten över Öresundsbron snabbt.

Detta får den nya regeringen nu ta ansvar för. Det ligger i Trafikverkets uppdrag för Skåne att ta fram förslag på kapacitetshöjande åtgärder. Vi pekar också ut Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande som en omständighet som Trafikverket särskilt ska beakta. Regeringen tar alltså ansvar för den uppkomna situationen, men vi hade inte behövt vara här om dessa åtgärder redan funnits med i den nationella planen.

Jag kan inte svara på varför den förra regeringen inte tog ansvar för detta. Kanske kan ledamöterna redogöra för det i den fortsatta debatten.

Vilka nya konventionella spår kan det handla om? I de uppdrag som vi har givit till Trafikverket pekas särskilt sträckan Lund-Hässleholm ut. Man ska fortsätta med sträckan Göteborg-Borås utan att trafikstart påverkas.

De 3 miljarderna för planeringsåtgärder, som nu inte kommer att användas för att planera nya stambanor för höghastighetståg, kommer vi att återkomma om samlat. Vi ser också en avsevärd kostnadsökning för stora delar av infrastrukturinvesteringar. Jag tror att riksdagsledamöterna känner till det väl.

Vi har i nuläget ingen beredning för att utanför planen och ensidigt peka ut vad pengarna skulle kunna användas till. Vi är i startgroparna för att ta fram ett inriktningsuppdrag till Trafikverket inför nästa planperiod. Den jackar i den befintliga, så det här kommer att ske på ett naturligt sätt. Det handlar om medel som kan användas till många angelägna åtgärder. Men framför allt riskerar projektet som helhet att tränga ut andra viktiga kapacitetshöjande åtgärder, också underhållsåtgärder, vilket jag redogjorde för i den tidigare interpellationsdebatten.

Ledamoten frågar om detta inte borde ha underställts riksdagen för beslut. De av riksdagen fastställda ramarna gäller även fortsättningsvis, och det är inom dem som regeringen planerar och beslutar om infrastrukturåtgärder.