Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Betygsinflation är ett problem i många länder, men blott Sverige den svenska betygsinflationen har. Det är bara vi som har experimenterat med att kombinera målrelaterade betyg med en extrem marknadisering av hela skolsystemet.

Precis som Aylin nyss förklarade går det inte att diskutera betygsinflation utan att prata om vad vinstintresset gör. I ett system där själva grundtanken är att skolor ska konkurrera om elever samtidigt som höga betyg ses som objektiva mått på en skolas kvalitet krävs det ingen examen i företagsekonomi för att räkna ut vilka perversa incitament som detta skapar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Forskningen är tydlig med att glädjebetygen är särskilt utbredda på just fristående skolor. Jag kan ge några exempel ur forskningen: Fristående skolor har i genomsnitt en högre betygsinflation, mätt som skillnad mellan resultat på nationella prov och ämnesbetyg. Fristående skolor rättar nationella prov mer generöst än kommunala skolor. Elever från fristående grundskolor tar i lägre grad examen från gymnasiet jämfört med elever på samma program med motsvarande betyg från kommunala grundskolor. Elever från fristående gymnasier klarar sig sämre på högskolan än elever med motsvarande betyg från kommunala gymnasieskolor och så vidare.

Fru talman! Det räcker med att öppna valfri tidning för att få dagliga vittnesmål om att marknadiseringen av skolan är ett misslyckat experiment, och det är ett misslyckat experiment på elevernas bekostnad. Man har försökt, och man har misslyckats. Därför måste detta experiment upphöra.

Jag kan ta ett exempel från Malmö, där jag själv bor. På en skola - detta är ett exempel från bara en skola - fick otroliga 78 procent av niorna i fjol ett högre betyg i matte än vad deras resultat på nationella provet gav för handen. Även med denna extrema betygsinflation var inte lönsamheten tillräcklig, enligt ägaren. Ägaren håller nu på att avveckla skolan på grund av vad man kallar för bristande lönsamhet.

Problemet med betygsinflation är större än så här. Utöver vinstintresset och konkurrensens effekter omfattar frågan hela betygssystemets utformning. Jag måste ännu en gång upprepa det som redan har sagts och det som kommer att fortsätta att sägas i denna kammare, för det kan inte sägas nog: Det handlar inte om enskilda skolors illvilja eller enskilda lärares oförmåga. Detta handlar om ett system som måste göras om i grunden, för det är ett experiment som har misslyckats.

Men lyssnar man på regeringsföreträdare apropå detta blir man bara orolig, för det talas om att åtgärderna ska vara externt rättade nationella prov och mer kontroller från Skolinspektionen. Det kommer inte på långa vägar att avhjälpa detta problem. Frågan behöver grundligt och noggrant utredas i alla sina olika beståndsdelar.

Min fråga till statsrådet är därför: Kommer regeringen mot bakgrund av det som jag har sagt att ge en utredning i uppdrag att titta på frågan om betygsinflation i sin helhet, inklusive vinstmotivets effekter? Om så är fallet undrar jag när.