Fru talman! Jag tackar på nytt för svaret från Lotta Edholm.

Jag skulle ändå vilja skilja detta från när det är svårt för lärare att leva upp till demokratiuppdraget som en konsekvens av att elever har dåliga värderingar i frågorna som nämndes. Det är klart att det är ett problem, och där är det viktigt att vi från politikens sida betonar att lärare måste kunna undervisa även på teman som Förintelsen bland dem som är kritiska och våga tala om hederskultur framför dem som kanske själva är en del av den. Det är jätteviktigt att politiken står upp för lärarna så att de kan undervisa om dessa ämnen alldeles oavsett vad elever tycker, tänker, säger och gör.

Det är en helt annan sak när lärarna själva bidrar till att agera bristfälligt i dessa fall. Det är alltså inte fall där läraren har det tufft att göra det som är rätt utan fall där läraren väljer att göra det som är fel genom att brista i objektivitet och opartiskhet, exempelvis genom att måla upp Sverigedemokraterna som något som Sverigedemokraterna inte är.

Jag tycker att det är viktigt att vi betonar att denna problematik finns. Jag har ännu inte fått något svar från Lotta Edholm i vilken utsträckning hon tror att den här problematiken förekommer eller hur vi ska säkerställa att det mörkertal och den tystnadskultur som råder på temat kan uppdagas. Det är klart att verktygen finns där, men de tjänar inte mycket till om elever inte vågar tala ut om den bristfälliga undervisning de tar del av. De kanske kommer till mig eller till partikollegor till mig, men de vågar inte gå hela vägen och anmäla det här till skolans huvudman eftersom de är oroliga för att de ska drabbas negativt vid betygsättningen.

Fru talman! Därför skulle jag vilja fråga Lotta Edholm som min sista fråga i vilken utsträckning den här typen av diskussioner och problembilder lyfts fram när Lotta Edholm är ute och träffar rektorer, skolpersonal, kommunpolitiker som arbetar på utbildningsområdet med flera.