STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, även om det snarare öppnar för fler frågor än ger konkreta och tydliga svar.

Det är ingen hemlighet att Liberalerna, kanske rent av ministern själv, i samband med regeringsbildningen efter valet 2018 bedrev en utpressningslinje för att i utbyte släppa fram en regering. Det var med stor uppståndelse och uppsluppen feststämning som januariöverenskommelsen presenterades av de två borgerliga partierna som ingick. Det var svårt att undgå hur skadeglada Liberalerna var över att man tvingat Socialdemokraterna att hota fackförbunden med lagstiftning om de inte gav med sig i LAS-förhandlingarna. Det har rent av erkänts från Liberalerna själva att målsättningen med avtalet var att skada socialdemokratin så mycket som möjligt.

Mängder av saker kan sägas om både processen och slutresultatet. Men det vi ska fokusera på i dag är en enskild del av helheten, nämligen omställningsstudiestödet. Det är sannolikt en av få bra saker som kom ur processen. Men nu råder stor tveksamhet om hur det verkligen fungerar. Kan staten leva upp till det som utlovats?

Mats Persson låter i sitt svar meddela att CSN tillförts omfattande medel för utveckling och administration samt att regeringen löpande följer hur reformen genomförts. Jag har kanske missat något, men när man läser regeringens egen budgetproposition går det inte att tolka anslagen till CSN på annat vis än som en minskning. Närmare bestämt beslutade riksdagen på förslag från regeringen om minskade anslag med 31 miljoner. Jag lyckas inte få ihop den ekvationen. Men jag väljer ändå att lita på i första hand de siffror som jag får anta att Mats Persson gett sitt godkännande till - det är trots allt dem riksdagen har fattat beslut om - och inte de ord vi hör utbildningsministern yttra här i dag.

CSN aviserade i februari att de var i behov av närmare 50 miljoner kronor för att kunna klara av uppdraget. Av regeringen får vi nu svaret att det ska ske genom effektiviseringar och omprioriteringar. Av budgetpropositionen kan vi utläsa att det är något som regeringen anser att CSN redan borde kunnat göra. Är det inte möjligt att anta att det var en felbedömning från regeringen redan från början, dels att lägga till ytterligare arbetsuppgifter, dels att samtidigt ta bort resurser?

I ljuset av detta är det kanske inte särskilt konstigt att färre än hälften av dem som ansökt om omställningsstudiestöd inte har fått besked än. Det är inte särskilt överraskande att färre än hälften av det totala antalet personer som skulle kunna få stödet har beviljats det. Det är inte särskilt märkligt att hela reformen börjar urarta till ett haveri. Varför vill inte regeringen att CSN ska få tillräckligt med resurser för att klara av sitt uppdrag?

CSN själva menar att 600 miljoner kronor, som var avsedda att betalas ut, riskerar att behöva återlämnas. Det gäller bara för i år. Och om ingen förändring sker är CSN:s bedömning att över två tredjedelar av de 3 miljarder som är avsedda att betalas ut i omställningsstudiestöd för nästa år kommer att behöva återgå till statskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att det här inte kan betraktas som annat än ett brott mot den överenskommelse som staten ingått med parterna står klart för alla. Men just att hålla löften är kanske inte den här regeringens främsta styrka.