Herr talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen avser att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat. Hon har också frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka den akademiska friheten. Vidare har hon frågat om regeringen avser att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur. Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses och i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses.

Jag välkomnar debatten och det engagemang som finns för frågan hos företrädare för landets lärosäten, men regeringen står fast vid vårt beslut att utse ledamöterna för en kortare period än vanligt. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läget och behovet av sådan kompetens i styrelserna. Tanken är inte att styrelsen ska besluta i enskilda säkerhetsärenden, utan den ska kunna hantera övergripande och strategiska frågor så att hela lärosätets verksamhet beaktar säkerhetsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen lägger nu om säkerhetspolitiken, och det berör hela samhället - även universitet och högskolor. För universitet och högskolor handlar det om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget. Vi behöver nu se till helhetsbilden och noga överväga vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka säkerheten vid universitet och högskolor. Syftet med den kortare mandatperioden för lärosätenas styrelser är att inom kortaste möjliga tid kunna säkerställa att det finns kunskap om och erfarenhet av frågor om säkerhet i lärosätenas styrelser.

Även om regeringen nu aviserar en översyn är vår utgångspunkt att även fortsättningsvis värna om lärosätenas särart och autonomi. Regeringen kommer inte att ändra den särskilda process som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar. Den styrelse som tillträder därefter ska sitta i normala tre år.

Regeringen beslutade om förordnanden av externa ledamöter, inklusive ordförande, i styrelserna för statliga universitet och högskolor den 27 april. Besluten är fattade av regeringen. Inga andra partier i riksdagen har varit involverade. Så kommer det vara även fortsättningsvis. Detta gäller för både beslut om nomineringspersoner och styrelseledamöter för universitet och högskolor.

Universitet och högskolor ska präglas av öppenhet, akademisk frihet och av forskares möjligheter att fritt dela resultat, till exempel med forskare i andra länder. Dessa värden är otroligt viktiga och behöver värnas och skyddas.

Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen har förtroende för de styrelseordförande och styrelseledamöter som utsågs i april. Min uppmaning till dessa är att de ska utföra sitt uppdrag så som de skulle ha gjort om mandatperioden inte hade förkortats, med långsiktighet och kontinuitet och lärosätets bästa i åtanke.