Herr talman! Den stora skillnaden mellan mitt parti och Daniel Riazats parti är att vi i Kristdemokraterna bryr oss om alla skolor. Vi bryr oss om friskolorna. Vi bryr oss om att även de mindre friskolorna ska få bra möjligheter att verka, bidra till utbildningssystemet och vara ett alternativ för de elever för vilka den kommunala skolan inte levererar det man kan förvänta sig, den trygghet och studiero man behöver eller den uppföljning man behöver när man till exempel har blivit utsatt för mobbning eller trakasserier. Vi ser att alla friskolor och även de kommunala skolorna behöver bra möjligheter att verka, för att eleverna ska få den valfriheten.

Vi tar därför oron på allvar när mindre skolor hör av sig till oss och säger att en fullskalig offentlighetsprincip skulle kunna skapa problem. Det skulle kunna bli dyrt och omöjligt att mitt i sommarlovet tillhandahålla kompetensen för att avgöra vilka handlingar som får delas ut skyndsamt och vilka som måste maskeras. Vi kristdemokrater tar oron hos mindre skolor på allvar och säger: Okej, då måste vi utreda och titta på om det finns andra möjligheter att skapa insyn och full möjlighet att se hur skolan fungerar och jämföra kvaliteten, utan att det ska drabba de mindre aktörerna hårt.

Just för att vi bryr oss om friskolorna och valfriheten ser vi att det måste utredas. Men för Daniel Riazats parti har det aldrig varit särskilt viktigt att elever själva ska få välja vilken skola de vill; valfriheten har aldrig varit särskilt viktig. Det kan jag bara beklaga.