Herr talman! Vi tar upp lite olika saker i detta betänkande. Det handlar om justeringar som på olika sätt syftar till att skapa en bättre skolgång, bättre förutsättningar för bildning och bättre förutsättningar för att utbildningarna också ska leda till steg in på arbetsmarknaden så att man lättare ska kunna få sysselsättning efter sin utbildning.

Herr talman! Kristdemokraternas vision är en skola där varje barn och elev får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, där ingen hålls tillbaka och där ingen lämnas efter. Ska vi ha en sådan vision behöver vi hela tiden vara beredda att se över systemet. Därför tycker Kristdemokraterna att det är bra förändringar vi genomför i dag.

Det handlar om lite olika saker, som tidigare talare har berört. Det handlar om olika namnändringar. Till exempel kommer gymnasiesärskolan att heta anpassad gymnasieskola från och med den 2 juli detta år. Det handlar om att naturkunskap ska införas på teknikprogrammet så att det blir ett ämne som ingår i alla program. I dag är teknikprogrammet det enda program som inte har med detta eller liknande områden i sitt kursutbud.

Det handlar också om att ämnet matematik ska delas upp i dels ämnet matematik, dels karaktärsämnet matematik fortsättning, detta för att inte skapa några incitament att välja bort fördjupning när det kommer till matematik. Just den delen har att göra med förändringen när vi går från kursbetyg till ämnesbetyg. En effekt av den, herr talman, är att betyget man får på en högre del av ämnet kan påverka det betyg man får på en lägre. Det skulle kunna få effekten att elever väljer bort specialiserad matematik eftersom svårare kurser ofta ger lägre betyg, vilket skulle kunna påverka det totala ämnesbetyget.

Eftersom vi vill ha höga ambitioner när det kommer till matematik och vill att våra elever ska läsa matematik specialisering - eller matte spec, som eleverna själva kallar det - behöver vi göra denna förändring. Men med det sagt behöver vi också följa detta framöver och se till att det får den önskade effekten.

Detta sista gäller också förändringen kring hantverksprogrammet. Att lägga ned hantverksprogrammet och i stället införa frisör- och stylistprogrammet för att spetsa till de olika utbildningarna träffar mer rätt. I stället för det här breda programmet som tar upp allt från frisör och florist till finsnickare och glasblåsare får vi utbildningar som träffar mer rätt.

Detta har inte på något sätt att göra med att hantverksutbildningarna skulle vara oviktiga. Tvärtom är de viktiga delar i utbildningsmixen. Men när man ser att 90 procent av eleverna i ettan går inriktningen mot frisör, barberare eller hår- och makeupstylist behöver man se över detta så att också de andra viktiga, smala hantverksutbildningarna får det utrymme som de förtjänar.

För att avslutningsvis gå in på detta med sekretessbestämmelserna tycker Kristdemokraterna att det är viktigt att friskolor får bra förutsättningar att verka. Friskolor bidrar positivt till utbildningssystemet genom att skapa en bredd och en valfrihet för eleverna. Men med det sagt behöver det också regleras på ett sådant sätt att man konkurrerar och verkar på lika villkor. Då behöver vi en tydlig insynsprincip. Man behöver kunna följa vart skattepengarna till friskolorna går. Man behöver kunna mäta kvalitet och också jämföra friskolorna med kommunala skolor. Det är därför regeringen förlänger undantagen i sekretessreglerna så att vi även fortsättningsvis ska kunna granska dessa skolor tills en annan lagstiftning kommer på plats.

Därmed tror jag att jag har berört alla ämnen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.