Fru talman! IPCC har lagt fram scenarier framåt vad gäller elproduktionen. Där gör man inte skillnad på kraftslag, och det handlar om global nivå. I Sverige och i Sveriges riksdag, har vi att hantera vilket energisystem vi ska ha här i Sverige, utifrån svenska förutsättningar. Vi har väldigt goda förutsättningar för att bygga upp ett hundraprocentigt förnybart elsystem.

I industrins omställning ska elen framför allt användas till vätgasproduktion. Vätgasproduktion lämpar sig föredömligt i ett energisystem med hög andel förnybar elproduktion. Vätgasen kan nämligen produceras när vi har en överproduktion från de förnybara källorna. Därmed kan balansen hållas både när vi har hög elanvändning och när vi har hög elproduktion. Där kan vätgasproduktionen bidra till att balansera systemet. Därför ser vi att det finns fantastiska möjligheter.

Framför allt är vindkraften det som kan byggas ut i närtid. Det spelar jättestor roll om industrin ställer om till 2030 eller om den ställer om till 2035, till exempel. Eftersom det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan innebär en femårig försening av omställningen samlade utsläpp i atmosfären från flera år som sedan kommer att värma upp jorden i hundratals år.

Näringslivet visar också att de ser att förnybar energi, höga miljökrav och höga klimatkrav är en konkurrensfördel. De vill att vi ska ha en stark politik som säkerställer att vi har en socialt och miljömässigt hållbar grön omställning. Det är detta som stärker svensk konkurrenskraft. Då är förnybar elproduktion i närtid helt central.

Slutligen vill jag ställa en fråga om skogens kolinbindning. Sverige har nu ett miljömål, trots att regeringen har varit emot det. Vad kommer regeringen att göra för att öka kolinbindningen i skogen?

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).