Fru talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågorna. Jag välkomnar henne även till debatt i miljö- och jordbruksutskottet.

Jag vill börja med att rätta Elin Söderberg. Jag ska inte sluta i miljö och jordbruksutskottet; det här är dock min sista debatt i miljö- och jordbruksutskottet under detta riksdagsår. Jag ska alltså inte sluta - hoppas jag i alla fall.

Låt mig gå in på Elin Söderbergs frågor, som är väldigt relevanta och viktiga. Jag tror att vi har ganska stor samsyn här.

Jag är helt enig med henne om att vi måste få fram ren el om SSAB ska lyckas. För något år sedan var vi uppe och tittade på Hybritprojektet. Då påtalades att bara för Hybrit behöver man all energi som Luleälvens tio vattenkraftverk producerar. All denna ström behövs bara till Hybrit. Man behöver enorma mängder.

Om vi ska få fram dessa enorma mängder kan vi inte bara bygga ut vindkraft. Ju mer vindkraft vi har, desto mer behöver vi ha att balansera den med i form av leveranssäker el, såsom vattenkraft eller kärnkraft. Ju mer förnybart vi har, desto mer balanskraft måste vi ha, annars håller inte systemet. Vi måste ha balansen. Det är oerhört viktigt att komma ihåg.

Som jag sa i mitt anförande är IPCC väldigt tydligt: Vi behöver mer av allt. Även regeringen har sagt att vi behöver mer av allt. Om vi ska klara försörjningen kan vi inte bara förlita oss på vindkraft.

Låt mig gå över till kompetensförsörjningen. Jag sitter i Nordiska rådet och kommer i morgon bitti att dra till Island för att vara med på möte i denna samling. Vi var uppe i Haparanda och Torneå på ett seminarium i vintras för att diskutera just kompetensförsörjningen och hur vi ska jobba för att få ut mer folk i arbetslivet, inte minst till specifika yrken.

Nu tog min talartid slut så jag får fortsätta med halva denna och resterande fråga i nästa anförande.