Fru talman! Det är intressant att vi har haft en lång diskussion om flygfrågor, och en drönarstrategi är egentligen bara en förlängning eller utveckling av det.

Drönare i bemärkelsen kvadrokoptrar har vi sett länge, och många har lekt med dem, sannolikt flugit dem, haft glasögon på sig och sett hur de fungerar. Vi kan ju se i dag att drönare används i kriget i Ukraina, och vi ser tester med persondrönare, så kallade EVTOL. Jag vet inte om man kan få fram ett svenskt namn på dessa flygfarkoster, men de är egentligen små elflygplan. Sådana finns alltså, och det är en mycket intressant utveckling.

Detta har bland annat diskuterats i Norrköping och Linköping, med transporter däremellan och tester, och man har också pratat i Stockholm om att pröva att flyga från Stockholms centrum till Arlanda, som personbefordran.

Där är vi inte riktigt ännu, men nu har vi en drönarstrategi på EU-nivå som är alldeles utmärkt därför att vi kan sätta igång arbetet med att utveckla drönarna ännu mer. Tidigare har vi mest sett begränsningar, så att vi får till en drönarstrategi och att utvecklingen av dessa saker nu kan gå vidare är alldeles utmärkt.

För arbetet pekar vi i utskottet bland annat på frågor om forskning och innovation, vilket är helt centralt för att fortsätta med detta. Vi pratar om riskmedvetenhet och säkerhet, som jag tror att allmänheten tänker mest på när det pratas om drönare. Begreppet gör att man tänker på relativt stora saker som råkar slå ned i hus i andra länder.

Vi kommer att behöva ha trafikregler för drönare. Vi behöver utbildning av olika typer av förare för dem. Vi behöver utveckla säkerhetssystem för att komma åt säkerhetsrisker som finns redan nu. Vi behöver ha märkningssystem för drönarna. Vi måste också skapa en bra form av samhällelig acceptans eftersom det är något nytt som kommer att flyga över våra huvuden. Om man går ut på stan i dag här i Stockholm, till exempel, kan det ligga en drönare och hovra någonstans. Det är ganska små saker, men det vi kan se framför oss - att de kan ta ett ton - är något helt annat. Där måste allmänheten kunna känna trygghet.

Jag tycker att vi ska vara positiva till denna utveckling och se till att den går framåt. Jag menar att det finns ett litet problem i detta sammanhang. Transportstyrelsen har pekat ut något som heter UAS-zoner, som är testzoner som har förlagts till Västervik i Kalmar län. Det är bra att det finns ett ställe, men jag tror att man egentligen skulle behöva fler ställen där man kan testa och prova dessa saker för att skapa nya flygzoner och utrymmen i luftrummet där de kan komma fram.

Bortsett från detta är vi eniga i utskottet om att det här är bra.