Fru talman! Användningen av drönare har ökat kraftigt inom Sverige och EU under det senaste decenniet. Drönarsektorn är en framtidsbransch med stor potential när det gäller samhällsnyttiga tjänster, fler arbetstillfällen och miljömässigt hållbara lösningar på många av dagens och framtidens utmaningar. Det finns potential för stor samhällsnytta inom offentliga och privata verksamheter, till exempel blåljusverksamhet, inspektioner, kartering, logistik och transport.

För att kunna nyttja drönare i större skala än i dag måste det komma till nya regelverk, och nu arbetas det med ett EU-gemensamt regelverk, Uspace, som är tänkt att vara igång 2035. Det innebär att drönare i stor skala och på ett automatiserat och digitaliserat sätt ska integreras i luftrummet och bland annat kunna flyga bortom synhåll.

I dag ska operatören ha drönaren inom synhåll när den körs, men det kommer inom kort att göras flygningar med drönare där Sjöfartsverket skickar iväg drönare för att kontrollera prickar och märken och se om de är där de ska vara eller om de har flyttat på sig. Det är en mer effektiv metod än att åka ut med båt och kontrollera. Framöver finns nya möjligheter, där man till exempel vid larm om sjönöd automatiskt skulle kunna skicka iväg drönare som innan sjöräddningen kommer kan skicka information om hur det ser ut och identifiera var de i sjönöd finns med mera och kanske dessutom har med en livboj.

Får man ett bra regelverk på plats kommer drönare att underlätta för många, alltifrån mäklaren som fotograferar hus till stora logistikföretag. Ur ett svenskt perspektiv är det särskilt viktigt att beakta frågor om säkerhet, integritet och användningen av luftrummet. Det svenska särdraget med ett civilt och militärt integrerat luftrum måste tas hänsyn till. Det är också positivt att forsknings- och innovationsfrågor och frågor om civil beredskap och allmänhetens acceptans tydligt lyfts fram i den europeiska drönarstrategin.