Fru talman! De gröna näringarna har avgörande betydelse för våra möjligheter att bygga ett hållbart samhälle. Vänsterpartiets inriktning är att staten genom ekonomiskt stöd och styrmedel ska bidra till ett jord, skogs och vattenbruk som bedrivs hållbart i enlighet med antagna mål, såväl nationellt som globalt, och som stärker vår nationella självförsörjningsgrad av livsmedel.

Med anledning av Rysslands fullskaliga krig i Ukraina anser vi att ett ekonomiskt stöd för lantbruket har varit motiverat och att det fortsatt behövs på grund av kraftigt ökade priser på insatsvaror som drivmedel, konstgödsel, utsäde och foder. Där delar vi regeringens bedömning. Ökade drivmedelspriser är betydande kostnader för många gröna näringar.

Vi måste dock också fasa ut de fossila bränslena och stärka övergången till hållbara alternativ genom ett ökat statligt stöd. Generella stödformer som kompenserar för ökade kostnader på ett flertal insatsvaror är viktiga för att stärka gröna näringar i kristider, inte att subventionera fossila bränslen.

I fredags träffade jag LRF och en lantbrukare på en gård i mina hemtrakter. Vi pratade en del om hur jordbruket kan bidra till klimatomställningen. Gården har gjort ett flertal anpassningar, men ekonomin är ett problem. Till exempel har man av ekonomiska skäl tvingats gå över från HVO till diesel i sina jordbruksmaskiner. Det är ingenting man på gården egentligen vill, men dieseln är så mycket billigare. LRF:s representanter vittnade om att det är vanligt att lantbrukare har bytt ut alternativa bränslen till diesel nu när den subventioneras.

Regeringens förslag i propositionen försvårar alltså Sveriges möjligheter att genomföra den nödvändiga klimatomställningen. Det inte bara gynnar företag med hög förbrukning av diesel utan uppmuntrar företag att använda diesel i stället för mer miljömässigt hållbara drivmedel. Företag som vidtagit åtgärder för att minska sin förbrukning av diesel missgynnas av förslaget då prisskillnaden ökar ytterligare mellan dieseln och fossilfria alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk

Förslaget tar heller inte hänsyn till andra prisökningar som drabbar lantbrukarna. Det gäller till exempel priserna på konstgödsel, utsäde och foder.

Vänsterpartiet anser att andra stödformer bör införas i stället och att dessa bör fokusera på att stärka lönsamheten i jordbrukssektorn. Det behövs stödformer som är frikopplade från förbrukning av fossila resurser. Efter den extrema torkan 2018 infördes flera krisstöd till lantbruket som huvudsakligen baserades på areal och djurenheter. Stödet hade därmed en ökad träffsäkerhet för att kompensera för ökade priser på alla insatsvaror och styrde inte mot ökad klimatbelastning.

Ett sådant stöd skulle även förhindra risken att prisökningar på insatsvaror inom jordbruket vältras över på hushållens redan hårt ansträngda ekonomi. Ett areal- och djurenhetsbaserat stöd är därför ett bättre alternativ. Krispaketet som genomfördes 2019 anses av många bedömare generellt ha fungerat bra.

Regeringen brister i satsningar för att stärka jordbrukets hållbarhetsomställning och vår självförsörjning av livsmedel.

Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag för 2023 föreslagit ett ökat nationellt stöd till jordbruket med över 1,5 miljarder kronor jämfört med regeringen. Satsningarna rymmer bland annat stöd för åtgärder som minskar beroendet av importerade insatsvaror i jordbruket och stärker jordbrukets kollektiva nytta för miljö och klimat. Tillsammans bidrar dessa satsningar till ett mer robust samhälle som starkare förmår hantera krissituationer och som minskar vår klimat- och miljöpåverkan. Det är ett stöd för jordbruket som gynnar både brukaren och miljön.

Fru talman! Jag yrkar härmed bifall till reservation 1.