Fru talman! Sedan den nya regeringen tillträdde i höstas har vi fått en helt ny inriktning på energipolitiken, och det är väl för väl. Det haveri till energipolitik som vi har sett de gångna åren får inte upprepas.

Vi har i Sverige förutsättningarna att bli den första helt klimatneutrala välfärdsnationen. Men då behövs också alla fossilfria energislag - inte bara det förnybara utan även kärnkraften. Därför är det så viktigt att vi nu får på plats ett nytt energipolitiskt mål, där vi ändrar den energipolitiska målformuleringen från 100 procent förnybar el till 100 procent fossilfri.

Genom denna förändring återställs teknikneutraliteten i och med att inget fossilfritt kraftslag diskrimineras. Vi ger också branschen med investerare, fackföreningsrörelse och näringslivet det tydliga besked som man har efterfrågat kring vad som ska gälla inom svensk energiproduktion och svensk energipolitik framöver.

Fru talman! Produktionen, distributionen och användningen av el kommer att behöva fördubblas inom 20 år. Elproduktion av olika slag behöver nu byggas ut i balans samtidigt som elnätet stärks.

Med det sagt behöver vi också slå fast att energianvändningen aldrig någonsin får skada klimatet. Klimatomställningen innebär just att vi måste sluta använda olja, kol och gas. I stället behöver den fossilfria energin byggas ut. Biobränslen kommer att vara viktiga, men det är bara sol, vind och kärnkraft som kan byggas ut tillräckligt mycket för att ersätta de fossila bränslena.

Vi har alltså ett stort arbete framför oss, där vi behöver investera åtskilligt inte bara inom energiproduktionen utan även i utbyggnaden av både transmissionsnätet och de lokala och regionala näten. Vi kan inte som i dag ha så omfattande flaskhalsproblem i överföringen. Konsekvenserna har vi i södra Sverige levt med under en längre tid med prisnivåer som rusat och tidvis en ganska omfattande effektproblematik.

Vad vi behöver göra är att klara av energiutmaningen på både lång och kort sikt. På lång sikt handlar det just om att bygga ut kapacitet och produktionen så att vi kan möta det fördubblade behovet till 2040. Återigen, kärnkraften är avgörande och i viss mån också den havsbaserade vindkraften. Därför var det väldigt glädjande att regeringen för bara någon vecka sedan beslutade att ge tillstånd till två större vindkraftsparker längs Sveriges västkust utanför Varberg och Falkenberg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Här och nu behöver vi också åtgärda de omfattande problem vi har med energiförsörjningen, främst i södra Sverige. Här behöver vi bli bättre på att ta till vara alla energislag. Inte minst gäller det kraftvärmens potential, att säkra upp effektreserven och att se till att investeringarna i näten fortsätter. Naturligtvis ska vi även fortsätta med den energieffektivisering som vi har varit väldigt bra på under det gångna året.

På kort sikt behöver vi alltså stärka energisystemet, och på lång sikt behöver vi bygga ut det kraftigt. Därför är det nya energipolitiska målet så viktigt. Kärnkraften har en särställning eftersom den är det enda fossilfria energislaget som både kan byggas ut i stor skala och är planerbart. För att elsystemet ska fungera krävs det en produktion som kan möta behovet oavsett väder. Det är därför som regeringen lägger så otroligt mycket kraft på att se till att de hinder som finns mot att bygga ny kärnkraft tas bort.

Fru talman! Att ändra det energipolitiska målet så att vi nu åter kan använda oss av alla de kraftslag som finns tillgängliga är ett stort och viktigt steg för att Sverige ska kunna fortsätta att vara både ett industriland och en välfärdsnation. Vi får inte hamna där vi var i vintras. Människor ska inte behöva gå med en klump i magen när elräkningen dimper ned, och näringslivet ska inte behöva väga in huruvida man har tillgång till el när man fattar beslut om en eventuell expansion. Elen behöver finnas när vi behöver den och där vi behöver den.

Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.