Herr talman och näringsministern! Jag tolkar det som ett nej.

I sak är det intressant att enskilda företag har sådan makt över regeringens politik som visar sig i detta ärende. Det är intressant, eftersom det sker inte bara i detta ärende. Min kollega Marianne Fundahn kommer från en annan del av det som näringsministern brukar kalla hjärtlandet, nämligen Trelleborg. Hon ställde en fråga om bostadsrättsinnehavares och hyresgästers rätt till gasstöd. Också där var näringsministern tydlig i ett skriftligt svar med att det var komplicerat för företagen och att det därför inte gick.

För mig är det obegripligt i en tid då Chat GPT skulle klara att skriva en uppsats på en A-kurs om gasstöd på universitetet och då My AI på Snapchat säkert kan redogöra för både den ena och den andra åsikten om gasstödet. Men ett företag kan inte gå tillbaka i tiden och se att en viss dag hade en viss kund en viss förbrukning och därmed en viss avgift. Att man inte kan göra det utan att regeringen ska kliva fram och säga att det ska ske per ett visst datum är ganska anmärkningsvärt. Jag tror att många av de elever som nu sitter på läktaren här mycket väl skulle klara av att göra den uträkningen.

Det intressanta är också att det är klart att man skulle kunna lösa detta. Man hade kunnat ha två brytpunkter.

Dessutom känner vi igen argumentationen, att det inte är möjligt, från när det handlade om juridiska personer och elstöd. Då gick det inte att skilja ut enskilda firmor från stödet. Sedan blev det en mediestorm när det vi tror var en enskild firma - vi vet inte om det var en enskild firma eller inte - fick över 700 000 i stöd. Då gick det plötsligt att skilja på enskilda firmor och privatpersoner i nästa omgång, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar alltså om politisk vilja. Den stora frågan blir varför regeringen låter sig styras av ett enskilt bolag utan att ifrågasätta det.

Det håller inte att säga att det var bråttom. Med tanke på tidsåtgången mellan att regeringen tillträde och när gasstödet kommer är det uppenbart att det inte har varit någon större fara när det gäller tidsaspekten. Det gäller för övrigt även stöden till företagen, som också har tagit lång tid.

I sak undrar jag varför regeringen låter sig styras av enskilda företags intressen även i denna fråga, precis som i fråga om vinster i välfärden och skolföretagens sätt att suga ut pengar.

I sak undrar jag också varför näringsministern inte är beredd att be om ursäkt för ouppfyllda löften. Det om något är väl en saklig fråga. Det är givetvis också en moralisk fråga, som vi definitivt också bör diskutera här. Men i sak undrar jag varför näringsministern inte är beredd att be om ursäkt till de helsingborgare som hennes regeringschef tittade i ögonen och ljög för. Jag förstår det inte. Det är inte svårt.

Om näringsministern hade kunnat be om ursäkt hade hela frågan hamnat i ett annat läge. Man hade kunnat säga: "Vi beklagar att vi har brustit i fråga om människors förtroende." Det är ganska viktigt för det politiska systemet att vi politiker klarar av att erkänna om vi har gjort fel.