Herr talman! Jag tackar finansministern för detta andra inlägg.

Det är ju intressant att det här med begrepp alltså inte spelar någon roll. Man kan gå ut i ett val och lova lite olika saker, och sedan kan man efteråt berätta att "jag menar så här", medan alla andra menar att det finns en vedertagen etablerad definition, till exempel att en folkräkning är en ögonblicksbild.

Man ska komma ihåg hur tonerna har låtit. Exakt det som finansministern beskriver nu om stärkt kontroll, förbättrad kvalitet i registren och möjlighet att göra hembesök är ett arbete som vår socialdemokratiska regering inledde och som inledde kursändringen - men det arbetet sa man ju var helt kasst! Det enda som var värt något var en storskalig nationell folkräkning. Då tänker man sig att det skulle vara något annat än det arbete vi inledde. Men nu efter valet visar det sig att det där nog inte var så dumt ändå. Det är ju positivt att man har kommit till sans.

Jag skulle förresten vilja gratulera finansministern till en väl genomförd förhandling. Sverigedemokraterna har i åratal pratat om en storskalig nationell folkräkning där i princip varenda dörr i Sverige skulle knackas på av en fysisk person. Man skulle räkna tandborstar och reda ut. Man pratade om att nollställa systemet, att börja om och rensa ut. På detta sätt trodde man att skuggsamhället helt och hållet skulle utrotas. Experterna är eniga - vi fick en rapport från ESO - om att detta inte vore en särskilt framgångsrik metod.

Det regeringen och SD presenterade under våren, under rubriken Folkräkning, är som sagt i själva verket en fortsättning på Socialdemokraternas politik. Det är bra. Det är positivt att regeringen nu har lämnat sina luftslott och kommit till sans. Men vad tycker egentligen Sverigedemokraterna om det här? De såg ju framför sig en dörrknackningskampanj som Jehovas vittnen eller Socialdemokratiska arbetarepartiet bara kan drömma om. Det är verkligen skickligt av finansministern att ro hem detta. Hur lyckades hon lura Sverigedemokraterna att tro att detta skulle bli ett paradigmskifte?