Fru ålderspresident och finansministern! Man kan säga att det i synen på beskattningsrätten finns en svensk uppfattning i förhållande till våra vänner i Europa, framför allt när det gäller Europeiska kommissionen och det samarbete vi har i EU. Det är att beskattningsrätten är nationell, att det är en nationell angelägenhet. Där skiljer vi oss från våra partivänner i många andra länder. Det är en svensk uppfattning. Den är jag glad för. Det är viktigt att vi upprätthåller den och arbetar tillsammans för att just beskattningen ska vara en nationell angelägenhet.
Ibland kommer vi till frågor där det finns intresse för att ha gemensamma standarder. Vi har det gamla Bepsprojektet. Och OECD jobbar med att vi tillsammans ska sätta minimistandarder för att undvika ett race to the bottom, alltså att länderna konkurrerar genom lågskattemöjligheter. Då kan Europeiska unionen fungera som ett instrument genom att vi har gemensamma grunder, som vi inte ska gå under. Det har vi sett på bolagsskatteområdet, och det förs liknande resonemang på andra områden.
Min poäng är dock att en sådan grundläggande bas inte rimligen kan bli ett hinder för Sverige att välja hur vi själva sätter skatten. Den konflikten uppstår bara om vi skulle ha en lägre skatt eller en syn på att skatteuttaget inte ska vara lika högt som den basplatta som unionen skulle välja att sätta. Det ser åtminstone inte jag framför mig, att EU skulle vara mer radikala eller progressiva och sätta en högre nivå än vi skulle ha i våra förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller det förslag som den socialdemokratiska regeringen levererade kan jag sätta ganska mycket pengar på att EU inte skulle lägga fram ett förslag på en högre skattesats än den vi föreslog i lagrådsremissen.
Jag ska inte bli alltför konspiratorisk, men jag har sagt det förut och säger det igen, fru ålderspresident: Det är lätt att få intrycket att finansministern och regeringen inte vill hitta rimliga skattebaser och att man inte ser på kampen mot skatteflykt, skattefel och skatteundandragande på samma sätt som Socialdemokraterna.
Finansministern har vid ett flertal tillfällen sagt att man delar vår uppfattning. Men då måste man börja leverera resultat. Då kan man inte lägga ned utredningar om till exempel exitskatt för att förhindra skatteplanering och skatteflykt. Man kan inte ändra direktiven i utredningar om till exempel fåmansbolag där man helt enkelt snarare sänker skatten än höjer den. Och man kan inte undvika att gå fram med förslag om en ny, moderniserad källskatt med hänvisning till att arbetet redan pågår i EU.
För att göra den här diskussionen inte bara politiskt tillspetsad utan också politiskt intellektuell vill jag säga att jag fortfarande saknar svar på vad det är i arbetet i Europeiska unionen som hindrar regeringen att redan nu lägga fram ett förslag, annat än att det av praktiska skäl skulle vara dumt eftersom det sedan skulle behöva uppdateras.