Herr talman! Jag börjar med att notera att Tony Haddou inte har förstått Riksrevisionens mandat. Han återkommer till att Riksrevisionen inte rekommenderar att spårbytet tas bort. Det är alltså inte den granskningen som Riksrevisionen ska göra, utan Riksrevisionen granskar regeringens arbete i förhållande till dess egna uppsatta mål. Ett uppsatt mål för lagstiftningen i dag är att vi ska ha spårbytet, och då granskar man hur spårbytet ska fungera. Huruvida det ska existera eller inte är en politisk fråga, och det är inte så konstigt att Riksrevisionen inte ger sig in i den delen.

Tony Haddou har inte heller förstått vad problemet egentligen handlar om. Han återkommer gång på gång till att personerna dels är självförsörjande, dels är inne i systemet. Först och främst kan vi konstatera att dessa personer i dag under granskningsperioden har haft en lönetröskel på 13 000 kronor per månad brutto. Man är inte självförsörjande på en inkomst som uppgår till 13 000 kronor - i alla fall inte om man bor i en storstad i Sverige. Det är fullständigt uteslutet.

Att personerna skulle vara inne i systemet stämmer inte riktigt heller. Hela den rapport vi diskuterar handlar om hur systemet missbrukas, det vill säga att företagare säljer uppehållstillstånd och utnyttjar personerna för att anställa dem för sämre villkor och löner. Det är ett upplägg där en person vill ha ett arbetstillstånd och därför låter sig utnyttjas för att kunna stanna i Sverige. De är alltså inte inne i systemet.

Hur ser Tony Haddou på länder som till exempel Mongoliet? Många av dessa personer som söker asyl kommer från Mongoliet, och 90 procent av dem får avslag. Är det på grund av fel hos Migrationsverket? Är det felbedömningar, som Tony Haddou påstår? Pågår det egentligen ett krig i Mongoliet som ingen i Sverige känner till?