Fru talman! Denna proposition är efterlängtad. Miljöpartiet har länge arbetat för stärkta rättigheter för barn, och vi var drivande i att barnkonventionen skulle bli svensk lag. Vi har också en längre tid drivit den fråga som debatteras här i dag om att barn vid lägre ålder än vad som tidigare har varit möjligt ska ha möjlighet att få del av egna insatser som de själva vill ha, även om föräldrarna inte ger sitt samtycke. Det handlar om att tillämpa ett barnperspektiv i praktiken och om insatser som vi tror kommer att vara verkningsfulla. Varje steg i riktning mot att barn blir egna rättssubjekt är viktigt.

Under Miljöpartiets tid i regering drev Åsa Lindhagen, så som då var jämställdhetsminister och ansvarig för frågor om barns rättigheter, igenom att en utredning skulle tillsättas för att en lagstiftning skulle komma på plats. Därför välkomnar vi såklart dessa lagändringar. De kommer att leda till att fler barn vågar och ser en mening med att söka hjälp. Det är också ett steg mot att barnperspektivet och barnrättsperspektivet kommer att växa sig starkare generellt.

Samtidigt skulle vi vilja se ytterligare förstärkningar för att stärka barns egen rätt till insatser, och jag tänkte nämna några av dem.

Fru talman! Miljöpartiet vill se ett kompletterande förslag som gör det möjligt även för yngre barn att få öppna insatser utan vårdnadshavares samtycke. Åldersgränsen för när barn ska kunna få egna insatser, även om en förälder inte samtycker, föreslås nu bli 12 år i stället för 15 år. Miljöpartiet tycker att det måste kunna vara möjligt även för yngre barn att få sådana insatser. Att till exempel delta i en stödgrupp med andra barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykiska problem kan en tioåring mycket väl vilja även om en förälder säger nej.

Flera organisationer och myndigheter resonerar på liknande sätt. Bris skriver i sitt remissvar till denna utredning att de inte vill ha en fast åldersgräns, eftersom det bland annat får till följd att yngre barn med tillräcklig mognadsgrad och förståelse för innebörden och konsekvenserna av insatserna lämnas utan hjälp. Även Barnombudsmannen anser att det kan finnas skäl att överväga om även barn yngre än tolv år, beroende på förutsättningarna, skulle kunna få ta del av öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke.

Vi anser att regeringen borde återkomma med ett kompletterande förslag som innebär en möjlighet för yngre barn att omfattas och hur en sådan regel på bästa sätt bör utformas.

Fru talman! När barnet har hemförhållanden som är svåra men föräldrarna inte vill ta emot frivilliga insatser och kriterierna för LVU inte är uppfyllda bör vi kunna ställa större krav på insatser för föräldrarna. En sådan lagstiftning tycker vi också borde utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Organisationen Maskrosbarn lyfter i sitt remissvar fram att Norge och Danmark har en sådan tvingande lagstiftning när det gäller öppna insatser till vårdnadshavare och att Sverige skulle behöva tillsätta en utredning för att det ska bli möjligt även här. Även Socialstyrelsen pekar på att utökade möjligheter att ställa krav på föräldrar att ta emot insatser skulle kunna öka förutsättningarna för att åstadkomma förändringar. Miljöpartiet delar denna uppfattning.

Fru talman! Miljöpartiet vill också utreda sänkt åldersgräns för processbehörighet. Regeringen menar att det inte är nödvändigt att sänka åldersgränsen för så kallad processbehörighet från dagens 15 år för att ge barn från 12 år rätt till öppna insatser även utan vårdnadshavares tillstånd. Men så länge barn inte har denna processbehörighet kan de inte överklaga ett beslut från socialtjänsten. Om ett barn vill ha en öppen insats som en förälder säger nej till och som socialtjänsten inte anser är behövlig, eller om socialtjänsten ger en annan insats än den som barnet efterfrågar, kan barnet inte få detta prövat rättsligt. Barnet kan inte heller göra en egen ansökan om insatsen, utan behovet väntas komma till socialtjänstens kännedom på andra sätt.

För att vidga barns rättigheter kopplat till denna förändring anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning för sänkt åldersgräns för processbehörighet. Då bör såklart både för- och nackdelar med en sådan förändring övervägas. Det kommer att beröra barn även i andra situationer, men det är i högsta grad angeläget för detta sammanhang.

För att stärka barns rättsliga ställning vill jag också påminna om att Miljöpartiet driver att barn ska ha rätt till ett eget ombud i alla mål som rör boende, vårdnad och umgänge. Även det skulle göra stor skillnad ur ett barnrättsperspektiv.

Fru talman! Avslutningsvis: Allt det som vi pratar om här i dag - barns rättigheter, bra utredningar, bra insatser, överväganden och uppföljningar - ställer stora krav på en fungerande socialtjänst med förutsättningar att göra ett bra jobb och agera förebyggande. Detta i sin tur kräver såklart att socialtjänsten har de ekonomiska och personella resurser som krävs. Att utveckla metoder för att ta barns behov och åsikter på allvar i allt socialt arbete kräver nytänkande och tid. Barns erfarenheter och tankar måste efterfrågas och tas på allvar såväl i början som under och efter kontakt med socialtjänsten.

Jag yrkar bifall till reservation 1.