Fru talman! Det här är ett område som rör många olika delar, och det är svårt att veta vad man ska gå in och diskutera. Jag tänkte hålla mig runt det som rör barn och barns tillblivelse och vill inledningsvis yrka bifall till reservation 28.
I dag finns det nämligen många fler möjligheter att få bli förälder än för hundra år sedan när det ofta handlade om en man och en kvinna som var gifta med varandra. Det gör att den lagstiftning och de regleringar vi har behöver uppdateras för att stämma överens med hur det ser ut i dag och för lika behandling och lika vård och omsorg i hela landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prioriteringar inom hälso- och sjukvården
När det gäller IVF, alltså stöd och hjälp på olika sätt för att bli gravid, ser det inte lika ut i hela landet i dag. I dag finns det olika åldersgränser när det gäller hur länge du kan få hjälp med en sådan behandling. Centerpartiet anser att det borde göras en individuell medicinsk bedömning av hur länge man ska kunna få hjälp med IVF, precis som man gör en utredning om föräldraskapsförmåga.
När det gäller embryodonationer, alltså möjligheten att kunna donera överblivna befruktade ägg till en annan person, finns det i dag krav på att du måste ha fått ett barn tidigare. Vi tycker att den som vill donera ska kunna få göra det och att det räcker.
En metod för att få barn som ofta väcker mycket känslor är värdmödraskap. Här vill Centerpartiet utreda och införa denna möjlighet i Sverige, utan pengar inblandade. Det här är någonting som görs i andra länder i dag. Svenska kvinnor åker till ett annat land, får hjälp med insemination och föder sedan barnet i Sverige åt en syster eller svägerska. Men det handlar också om svenska personer och par som tar hjälp av en kvinna i ett annat land med just värdmödraskap.
För att det här ska bli bra både för barnet och för de inblandade vuxna personerna vill jag se att vi gör det under ordnade former, gärna i Sverige, så att vi kan säkerställa att värdmoderns situation är bra och att det hela inte är någonting påtvingat. Även Statens medicinsk-etiska råd säger att det här är möjligt, om vi bara fokuserar på att det inte är några pengar inblandade.
Fru talman! Om vi jobbar med den här frågan i Sverige kan vi också underlätta det juridiska föräldraskapet gällande dessa barn. I dag drabbas de nämligen på så sätt att det inte alltid finns en vårdnadshavare som kan fatta beslut om deras vård och behandling, detta eftersom lagstiftningen inte hänger ihop.
Förlossningsvården behöver också uppdateras för att bli likvärdig och bra i hela landet. Den behöver också få en ökad flexibilitet. Vi behöver utveckla de nationella riktlinjerna både före, under och efter förlossningen, och vi behöver ha en flexibilitet både för den som ska föda barnet och för barnmorskorna. Att kunna ha barnmorskeledda enheter och hemförlossning för den som så väljer är en viktig valfrihetsfråga.
Jag har tidigare i dag varit inne på behovet av en ny könstillhörighetslagstiftning. Det viktiga med det är att jag ska kunna ta ett självständigt beslut utan inblandning från myndigheter när det handlar om mitt juridiska kön. Det här är ingenting som vi ska blanda ihop med vilken medicinsk vård som ska ges till dessa personer, utan det handlar om att skilja på det medicinska och det juridiska. Det är det som är den viktiga poängen.
Jag ser inget som tyder på något missbruk i övriga nordiska länder som redan har infört det här, och jag kan retoriskt ställa frågan till Liberalerna, som brukar stå för den liberala flaggan och värna hbtqi-personers rättigheter: Var är er kamp för att genomföra den här förändringen i den regering som ni är delaktiga i, där det inte har hänt mycket? Oavsett den tidigare regeringens senfärdighet hade den här regeringen kunnat prioritera och lägga fram propositionen på bordet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Jag avslutar därför helt enkelt mitt anförande med två frågor. Var är regeringens förslag om en ny och bättre könstillhörighetslagstiftning? Var finns Liberalernas ryggrad i dessa frågor?