Fru talman! När dessa direktiv skrevs under den förra mandatperioden var jag väldigt tydlig med att detta riskerade att leda till konsekvenser för barn i en hederskontext. Vi vet att det räcker med att myndigheter får kännedom om det hela.

Vi ingick i ett samarbete med den tidigare regeringen under denna period. Dock bröt vi oss loss när det gällde just det här direktivet, för det var inte inom ramen för januariavtalet. Jag känner att det finns en risk för att vissa barn kan drabbas av det. Sedan direktiven kom tillbaka har jag självklart gjort vad jag kan för att förtydliga dessa riskfaktorer, så att det blir tydligt i socialnämnden.

Jag delar ledamotens uppfattning att man generellt måste titta på föräldrabalken i ett mycket större perspektiv. Detta är någonting som jag driver och som jag med tydlighet säger.

Jag har personligen grubblat mycket över detta. Initialt handlade mina tankar om att familjen inte har vetskap om att barnet får insatser. Samtidigt vet jag, som har jobbat väldigt mycket i dessa familjer, att det över huvud taget inte är helt lätt för de här barnen att förklara det hela om de har varit iväg med en kontaktperson. Det handlar också om barnkonventionen och barns rätt till samvetsfrihet.

Hur man ska göra detta är en snårig balansgång, men jag tror definitivt att det måste förtydligas att det finns uppenbara risker här. Hur man sedan ska göra det är någonting som jag har lyft vidare - man måste utreda det på ett mycket djupare sätt. För vissa barn passar det; för vissa barn kan det vara väldigt bra. Då måste vi också omhänderta de barn som det inte passar för. Det var därför jag var väldigt tydlig i mitt anförande, vilket jag även har varit inför direktiven och nu när detta har kommit fram. Jag har gjort vad jag kan.