Protokoll 2022/23:11 Onsdagen den 19 oktober

/ Allmänpolitisk debatt
Anf. 55 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Kammaren har alltså röstat fram Ulf Kristersson som statsminister i Jimmie Åkessons regering. Som grund för detta regeringsupplägg ligger Tidölagets överenskommelse för Sverige: slottsavtalet. Att det är Sverigedemokraternas regering är tydligt när man läser slottsavtalet. Det är en djupt högerkonservativ, på gränsen till auktoritär, politik som präglar Tidölagets politiska projekt.

Det kanske mest anmärkningsvärda är dock den totala avsaknaden av miljö- och klimatpolitiska förslag. Vi ser tvärtom utspel om stopp för nya stambanor, stopp för utbyggnad av havsbaserad vindkraft och stopp för reduceringsplikten. Det är åtgärder som är skadliga för klimatomställningen och för vår miljö men också för svensk ekonomi.

Stora samhällsprojekt som ny infrastruktur i kommunikationer och elförsörjning är frågor som måste hanteras långsiktigt och med förnuft och respekt för medborgarnas pengar. Inget av detta uppvisas av Tidölagets partier.

Fru talman! Vi socialdemokrater står fast vid Sveriges tidigare ambition om att vårt land ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det är en ambition som förpliktar. Alltsedan valet 2014 har vi upprättat en struktur för klimatarbetet med ett klimatpolitiskt ramverk, klimatmål, klimatlagen och Klimatpolitiska rådet. Inom ramen för den överenskommelse som slöts i den parlamentariska Miljömålsberedningen har näringsliv och samhälle de långsiktiga förutsättningarna för att genomföra den omställning som krävs för att lösa klimatutmaningen.

Sverigedemokraternas regering ska nu återkomma till riksdagen med en klimatpolitisk handlingsplan, som bland annat ska redovisa hur de har tänkt att Sverige ska nå klimatmålen. Men i dag vet vi redan konsekvenserna för våra miljö- och klimatmål. Under gårdagens regeringsförklaring framgick det tydligt att det inte kommer att finnas något miljödepartement i Sverigedemokraternas regering. För första gången på 35 år finns det inget miljödepartement i Sverige. Det går inte att få en tydligare beskrivning av hur lågt denna regering värderar miljö och klimat.

Med de besked vi redan fått avseende reduktionsplikten har Tidölaget inte bara kraftigt försvårat transportsektorns omställning. Detta äventyrar även svenskt skogsbruk, som redan är satt under stark press från EU. Det riskerar också att stärka Sveriges beroende av utländsk olja i en tid då självförsörjning av energi och livsmedel är av högsta säkerhetspolitiska prioritet. Faktum är, fru talman, att när man vänder upp och ned och skakar på Jimmie Åkessons klimatpaket till svenska folket är det enda som trillar ut en papperslapp som det står "Ny kärnkraft" på.

Fru talman! Jag gillar billig el och har ingen särskild förkärlek för något visst kraftslag. Men "ny kärnkraft" lär inte vara särskilt ny, eller så är det något som Sverige kanske kan få glädje av om 10-15 år. Om Tidölaget i stället för att upphöja kärnkraften till ideologi hade haft svenska hushålls och företags bästa för ögonen hade man fortsatt att satsa på det som kan ge mest energi till lägst pris på kortast tid, och det är havsbaserad vindkraft. I stället lägger man krokben för alla de havsbaserade vindkraftsprojekt som nu ligger som ansökningar hos Svenska kraftnät under förevändningen att alla kraftslag ska bära sina egna kostnader. Men att ge snabbspår i tillståndsprocessen till enbart kärnkraften kan knappast kallas teknikneutralt.

Fru talman! Jag hoppas faktiskt att jag har fel när jag tvivlar på att Tidölagets politiska projekt ens som ambition kommer att leva upp till Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet. Det återstår att se, men av det jag har sett hittills, fru talman, är jag inte imponerad.

(Applåder)