Fru talman! Jag är vänsterpartist för att jag vill leva i ett jämlikt och jämställt samhälle. Jag vill leva i ett samhälle som tar krafttag mot klimatförändringar och som inte låter riskkapitalister sko sig på välfärden. Jag vill se ett tryggt Sverige där alla får plats och kan leva ett bra liv - ett Sverige där solidaritet är viktigare än profit, vinstjakt och åtstramat flyktingmottagande. Jag vill se ett Sverige där kapitalister inte får härja fritt med vinstdrivande vård och skola.

Det största skolbolaget i Sverige gjorde under det senaste verksamhetsåret en vinst på 784 miljoner kronor och hade en aktieutdelning på 185 miljoner. Så borde vi inte ha det. Det är inte därför vi betalar skatt. Våra skattepengar ska gå till verksamheter och inte till vinster.

Vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden från marknaden. Det är när politiken tar ansvar vi kan få fungerande vård, skola och omsorg, full sysselsättning och trygga jobb.

Vi kan också se hur gapet - det ekonomiska gapet - mellan storstäder och landsbygd växer. Tillväxten sker huvudsakligen i storstadsregionerna, framför allt i Stockholm, och det är också där nya jobb uppstår. Skillnaden mellan rika kommuner i storstadsområden och fattiga i glesbygd blir allt större. Den utredning som nu ser över inkomst- och kostnadsutjämningssystemet måste komma tillbaka med förslag som kraftigare omfördelar resurserna. Men med en regering utan statsråd som bor norr om Borlänge är det väl för mycket att hoppas på att man kommer att införa ett mer rättvist system.

Skrivningar i slottsavtalet om att utreda det kommunala utjämningssystemet, inklusive åtgärder för att hantera högskatteproblematik i kommunerna, visar snarare på att man tänker sig KD:s förslag om en skattebroms. Det innebär att kommuner som höjer skatten får sänkt statsbidrag. KD menar att det ska få stopp på slöseriet med skattepengar.

Dorotea har högst skatt i landet för att man har en liten och åldrande befolkning på en stor yta, inte för att man slösar. Skulle Dorotea höja skatten ytterligare är det inte för att slösa med skattepengar utan för att pengarna inte räcker till skola, vård och omsorg. Att straffa kommunen för det med sänkt statsbidrag är ju rena vansinnet.

Klyftorna är inte stora bara mellan kommuner; de är också stora mellan människor. Antalet människor som söker hjälp hos organisationer som Stadsmissionen ökar. Regeringens aviserade bidragstak och bidragsreformer kommer att sparka på dem som redan ligger.

Den stora ojämlikheten kommer att öka än mer. Under de senaste decennierna har få grupper i Sverige varit lika stora vinnare som storbolagens ägare. Inkomsterna för dem har ökat mångdubbelt snabbare än för övrig befolkning. De med höga inkomster och förmögenhet har varit särskilt gynnade av tidigare års förda skattepolitik med minskade eller slopade skatter på förmögenheter, arv, gåvor, fastigheter och kapitalinkomster och avskaffad värnskatt.

Vi behöver lägga om skattepolitiken. Vi behöver höja skatten på stora aktieutdelningar och kapitalinkomster för att stärka våra välfärds- och trygghetssystem. Vi behöver omfördela solidariskt mellan arbetande och arbetslösa, mellan friska och sjuka och inte minst mellan dem som lever i överflöd och dem som lever på marginalen.