Herr talman! I denna allmänpolitiska debatt vill jag som ny riksdagsledamot för Kristdemokraterna, i mitt första tal i kammaren, tala om innovationskraften i Sverige.

Vi kristdemokrater återkommer ofta med stolthet till vår svenska innovationskraft. Det finns dock mer att göra, inte minst av oss politiker, för att underlätta för att fler aktörer bidrar med innovation som bland annat stärker Sveriges välfärd. I FN:s mätning av vilka som är världens mest innovativa länder placerar sig Sverige i år, 2022, på tredje plats. I Europa är vi i topp. Vi har förstaplaceringen som EU:s starkaste innovationsland.

Innovationer är avgörande för att klara Sveriges välfärd och våra stora samhällsutmaningar, både på kort och på lång sikt, inte minst vad gäller behovet av den gröna omställningen och digitalisering i offentlig organisation och i våra företag. Innovation effektiviserar organisationer och underlättar människors vardag. Det handlar inte enbart om tekniska innovationer utan även om sociala innovationer.

Herr talman! Sveriges topplacering som mest innovativa land beror till stor del på det strategiska forsknings- och utvecklingsarbete som teknikföretagen genomför. I jämförelse med andra medlemsländers statliga engagemang finns det mer att göra för att bibehålla Sveriges topplacering.

Med det vill jag lyfta fram ett par utmaningar som Sverige står inför. De som står för denna innovationskraft är de stora industrierna. Till exempel kommer 37 procent av de svenska patentansökningarna från ett och samma företag. Övriga står alla Sveriges företag, forskare och fristående uppfinnare för.

Sverige behöver ta till vara de kunskapsbaserade tillgångar som finns. Det gör vi genom att möjliggöra att fler aktörer får kunskap om hur de tillvaratar de immateriella rättigheterna, såsom patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. Ett annat problem är att det bara är en typ av innovationer som kan få patent, nämligen uppfinningar. Innovationer såsom tjänsteinnovationer och digitala innovationer faller normalt utanför patenträtten i Europa.

Innovationsstödssystemen brister ofta i relation till de kunskapsbaserade tillgångarna. Med dem får Sverige inte tillräcklig utväxling på vår höga digitala mognad och våra innovationer. Regelverken kring de kunskapsbaserade tillgångarna har sin bakgrund i konventioner från slutet av 1800-talet och behöver därför utvecklas. För företagens konkurrenskraft krävs regelverk i världsklass. Sverige behöver kraften från alla innovatörer för att säkra fler patent hos fler aktörer.

Herr talman! Vi kristdemokrater lyfter ofta fram behovet av att titta på våra grannländer som har gått före och visar goda resultat, där till exempel ökad innovationskraft i de små och medelstora företagen möjliggörs. Förutsättningarna för fler patentansökningar från mindre företag kan öka om vi tar fram en immaterialrättsstrategi liknande den som finns i Finland. Vi kan också stimulera olika kompetenser som berör tjänster i äldreomsorg och sjukvård som ger förutsättningar för bättre fysisk och psykisk hälsa.

Herr talman! Innovation är en stor tillgång för tillväxt på alla utvecklingsnivåer. Sveriges innovationskraft ska säkra fortsatta topplaceringar, och vi får inte luta oss tillbaka. Vi kristdemokrater är inte nöjda. Det finns mer att göra. Jag ser fram emot att vara med och säkra fortsatta topplaceringar för vårt land kommande mandatperiod.