Fru talman! En byggarbetsplats som ser ut som ett högsäkerhetsfängelse med stängsel, fjärrstyrda grindar och kameraövervakning, en närbutik på ett förortstorg där omsättningen går upp när polisen kommer och går ned när polisen åker och en fabrik som får lägga om schemat för att de anställda inte vågar ta sig till och från jobbet sena kvällar och tidiga morgnar - detta är tre exempel från min hemstad Göteborg på den verklighet som många företagare och anställda i dag upplever.

I undersökningen Brottslighetens kostnader 2022 från Svenskt Näringsliv beskrivs brottslighetens påverkan på företagande och jobb. Mer än vartannat tillfrågat företag i undersökningen har drabbats av brott under det senaste året, många upprepade gånger. Totalt uppskattar rapportförfattarna att kostnaderna för otrygghet och brottslighet i det svenska näringslivet överstiger 100 miljarder kronor årligen. 42 miljarder är direkta kostnader för brott, och ytterligare knappa 30 miljarder är olika säkerhetshöjande åtgärder.

De uppskattade intäktsförlusterna uppgår till 18 miljarder, och därutöver gör man ett antagande om att det finns åtminstone ytterligare 10 miljarder i kostnader på grund av cyberbrott, bedrägerier och så vidare.

Kostnaderna är i sig alarmerande, men kanske ännu värre är faktiskt konsekvenserna av otryggheten: 6 procent av de tillfrågade företagen har under det senaste året valt att avstå från investeringar på grund av utsatthet eller oro för brott. Nästan lika många har övervägt att lägga ned delar eller hela företagets verksamhet av samma skäl.

Fru talman! Att företag och arbetsplatser utsätts för brott är inte bara ett problem för den enskilde. Det är i grunden ett hot mot vårt öppna samhälle.

För det första finns det sällan bara en juridisk person som är brottsoffer. Det finns ofta också ett fysiskt offer. Det handlar om kassörskan som blir rånad, företagaren som blir lurad i ett telefonbedrägeri och hantverkaren vars bil slås sönder i ett inbrott.

För det andra slår brottsligheten mot samhällsekonomin i stort. När nästan 1 av 20 företag har avstått från investeringar eller lagt ned verksamhet innebär det också förlorade arbetstillfällen och skatteintäkter.

För det tredje riskerar brottsligheten att slå sönder hela branscher när illegala bolagsfasader systematiskt används för att utsätta laglydiga företag för osjyst konkurrens.

Därför är jag glad, fru talman, över att den nytillträdda regeringen nu kommer att inleda den kanske största offensiven mot organiserad brottslighet i svensk historia. Förutom att man gör en fullständig översyn av hela strafflagstiftningen fokuseras nu också rättsväsendets insatser. Ett samlat råd mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet. Men kanske viktigast av allt för att bekämpa brott mot företagande är att sekretesslagstiftningen reformeras med en ny huvudregel: All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter i syfte att bekämpa brott.

Fru talman! Brott mot företag och företagande har tyvärr inte uppmärksammats särskilt mycket i den politiska debatten eller av den förra rödgröna regeringen. Men ska vi komma till rätta med otryggheten och få ett fungerande näringslivsklimat i Sverige måste dessa problem tas på allvar. Att vara drivande i det arbetet kommer jag att se som en av mina viktigaste uppgifter som riksdagsledamot de kommande fyra åren. För, fru talman, det ska inte behöva vara en del av en affärsplan hur man skyddar sig mot brott.

(Applåder)