Herr talman! Jag tror att det är viktigt att hålla isär de olika begreppen. Det som ligger inom mitt ansvarsområde är den anmälningsplikt som finns gällande utstationeringsdirektivet för arbetstagare som kommer till Sverige. Arbetsgivaren ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket så att vi har ett utstationeringsregister. Detta är otroligt viktigt, bland annat för att bekämpa arbetslivskriminaliteten och för att de arbetstagare som kommer till Sverige ska få samma arbetsrättsliga villkor och samma skydd som andra arbetare i Sverige och för att oseriösa företag inte ska kunna konkurrera med sämre arbetsvillkor genom att ta hit arbetskraft från andra länder.
Det som nämns om A1-intyg gäller anmälningsplikten gällande utsändning enligt den så kallade 883-förordningen. Syftet med det är att fastställa vilket lands socialförsäkring som ska gälla under den tid som en utsänd arbetstagare utför arbete i ett annat land. Då ska arbetsgivaren göra en anmälan till behörig socialförsäkringsinstitution i det utsändande landet. I Sverige är det Försäkringskassan. Det som nämns gällande A1-intyg är alltså en del som gäller utsända arbetstagare, och det är det som rör 883förordningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Under det svenska ordförandeskapet ligger frågan om 883-förordningen på bordet, och jag vet att förhandlingar pågår. Den ligger inte inom mitt ansvarsområde utan inom Anna Tenjes ansvarsområde. När det gäller det som ligger inom mitt ansvarsområde, det vill säga utstationeringsdirektivet och det svenska regelverk som avser detta, skedde det en skärpning av reglerna 2020. Man tog då bort ett undantag för kortare utstationeringar. Det finns heller ingen som helst plan från denna regering att ta bort den anmälningsplikt som vi ser som ett viktigt verktyg för att vi ska ha en hög nivå för alla arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden.
Det är precis som ledamoten Begic säger, nämligen att vi har människor i Sverige som arbetar under rent ut sagt vidriga förhållanden. Jag har sett detta som åklagare när jag har arbetat med människohandelsärenden, och jag har sett att vissa branscher är särskilt drabbade. Det finns människor som arbetar under så pass slavliknande förhållanden att det utgör människohandel. Däremellan finns det en stor gråskala med människor som utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden och där företag skaffar sig osunda konkurrensfördelar. Detta är denna regering fast besluten att bekämpa med full kraft. Här finns det inget skifte i syn när det gäller hur stort detta problem är. Detta kommer att prioriteras av den svenska regeringen, och det är en viktig fråga just när det gäller arbetslivskriminaliteten.