Herr talman! Jag noterar att landsbygdsministern inte svarar på min fråga om han delar min oro och ser med samma allvar på vad detta ställer till med. Det är rätt tydligt också i interpellationssvaret, där landsbygdsministern försöker ge en lite mer förskönande bild av läget. Dessutom blir det lite lustigt när landsbygdsministern försöker skylla ifrån sig genom att peka på den tidigare regeringen. När jag ställer en väldigt konkret fråga - hur och när tänker landsbygdsministern agera med anledning av vargens spridning? - svarar landsbygdsministern med att räkna upp allt som den tidigare regeringen har gjort, herr talman. Det blir ju lite lustigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan tar landsbygdsministern upp en sak som han faktiskt har gjort, och det är ett möte med landshövdingarna. Då är det lite roligt att läsa hur landshövdingarna uppfattade detta möte: Inget besked om jakt på varg - i måndags var landshövdingarna från de län som har varg men inte licensjakt på möte med landsbygdsminister Peter Kullgren för att diskutera vargfrågan. Som konklusion konstateras det att mötet inte resulterade i några besked om jakt på varg och att ministern inte kunde komma med några löften om mötet. Det är landshövdingen i Jönköpings län - det är alltså inte min valkrets, men min grannvalkrets - som ger den här beskrivningen av den aktiva landsbygdsministern. Det enda som landsbygdsministern visar upp av det han säger sig ha gjort beskriver landshövdingarna som har suttit på mötet som inga besked, inga löften och inga åtgärder. Det är klart att detta skapar oro. Det måste man ändå ha lite respekt för.

Om nu landsbygdsministern tar denna oro på allvar är det bra att landsbygdsministern vill se över till exempel skyddsjakten. Jag tror att det är en av de absolut viktigaste delarna för att hantera den oro som vargen skapar. I dag har vi tillfällen när vargen kan angripa gång på gång utan att det blir någon skyddsjakt, och djurägarna känner sig helt utlämnade. Det skapar också en misstro mot både demokrati och myndigheter när djurägare blir behandlade på det sättet.

Jag var ute och pratade med en fårfarmare som skulle släppa sina djur på bete. Fårfarmaren hade frågat myndighetens representant: Vad ska jag göra om det blir ett vargangrepp? Myndighetens representant svarade: Det är väl bara att ta in fåren. Då sa fårägaren: Nu är det så att jag ska släppa ut 900 får på stora marker runt om i bygden, och det finns ingen möjlighet i världen för mig att ta in alla får. Nähä, svarade myndighetens representant; då måste du sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Fårägaren svarade: Jag har tre mil fårstängsel - det finns ingen möjlighet i världen för mig att sätta upp, underhålla och upprätthålla rovdjursavvisande stängsel. På många av de ställen där jag håller marken öppen och vårdar den biologiska mångfalden har jag dessutom inte tillgång till el. Då skakade myndighetsrepresentanten lite på huvudet och sa: Då finns det väl inte mycket som du kan göra. Det var det svar fårägaren fick.

Denna oro är på allvar, och den måste bemötas på allvar. Därför vill vi se mycket mer verkstad och lite mindre tomma ord i fortsättningen.