Fru talman! Tack, ledamoten Camilla Hansén, för frågan och för möjligheten att få ge också min syn på saken. Vi har ju vevat frågan några gånger i ett antal replikskiften.

Jag har ingen annan uppfattning än den som tidigare företrädare för regeringspartierna och även utbildningsminister Mats Persson har gett uttryck för. Jag kan såklart förstå att man vid en första anblick reagerar och höjer på ögonbrynen när en sådan här sak kommer, men för den skull håller jag inte med om kritiken.

Om man funderar på anledningarna till beslutet och sätter sig in i detta lite djupare är det inte särskilt anmärkningsvärt, tycker jag. Det kommer rapporter från den militära underrättelsetjänsten. Det kommer varningar från Totalförsvarets forskningsinstitut. Säpo går ut och säger att det finns en uppenbar risk. Medierna bekräftar i sina granskningar att svenska patent försvinner utomlands. Vi har exempel där forskare med starka kopplingar till den kinesiska militären är verksamma vid svenska universitet och åker hem till Kina och tar patent inom samma område.

När vi får sådana varningssignaler tycker jag att det är ansvarsfullt av regeringen att agera. Det är ansvarsfullt att som en engångsåtgärd - för det ska man komma ihåg att det är - förkorta mandatperioden till 17 månader för att kunna se över vilken säkerhetspolitisk kompetens som behövs i styrelserna. Jag tycker att det är rimligt. Det är bra att regeringen agerar när det finns säkerhetspolitiska hot.

Samtidigt vill jag betona, när jag nu får chansen här, fru talman, att ingen behöver vara orolig för att regeringen skulle vilja inskränka någon akademisk frihet. Tvärtom arbetar den här regeringen för att minska de politiska kraven och minska uppdraget i regleringsbrevet för att stärka den akademiska friheten. Det kan man göra samtidigt som man tar säkerhetspolitiska hot på allvar.