Fru talman! Till att börja med - detta är reglerat i förordning. Det ska till exempel vara jämn könsfördelning i styrelserna, och även en del andra saker är reglerade.

Vad som behövs är att också införa kriterier som gör att det finns en kompetens när det gäller hur lärosätena kan arbeta för att undanröja till exempel säkerhetshot, spionage och annat. Självklart måste funktioner också byggas upp runt omkring. Det kan till exempel handla om att fortbilda rektorer på lärosäten eller om att skapa olika typer av strukturer och mekanismer för att upptäcka dessa saker. Det kanske handlar om visselblåsarfunktioner, samarbete med andra länder och så vidare. Det är flera olika åtgärder som krävs. Vi har från regeringens sida identifierat att denna kompetens behövs i styrelserna.

Det äventyrar den fria forskningen att vi får in säkerhetspolitisk kompetens i våra universitetsstyrelser, säger Socialdemokraterna. Jag har, fru talman, svårt för det resonemanget. Det som skulle äventyra våra lärosäten allra mest vore väl om det inte fanns säkerhetspolitisk kompetens i våra universitetsstyrelser. Det vore väl ett avsevärt större problem.

Jag tror, fru talman, att detta kommer att kunna hanteras och lösas i gängse ordning, så som vi löser saker - genom att man ser över de här skrivningarna och tittar på vad som behöver läggas till. Nu blir det en aningen kortare period för de nyvalda ledamöterna i lärosätenas styrelser, och därefter kommer det att fortsätta som förut. Förhoppningsvis kan styrelserna då också ta en mer aktiv roll i lärosätenas väldigt viktiga arbete för att trygga säkerheten och värna den fria forskningen.