Fru talman! Jag tackar Kristina Axén Olin för hennes anförande. Jag delar bilden av att det finns ett brett engagemang i kammaren och i kulturutskottet för många av de frågor som betänkandet behandlar. Många av frågorna kommer vi att återkomma till i kammaren. Vi kan ju inte diskutera alla nu.

Jag vill ställa en fråga angående ett ärende som många partier och regeringar har hanterat under åren - jag tror att vi skulle tjäna på en bred diskussion - nämligen renoveringen av Kungliga Operan. Det är en svår fråga.

Det togs initiativ av en moderat kulturminister. Både Alice Bah Kuhnke och jag under min tid som statsråd jobbade vidare med frågan. Det har lagts fram flera utredningar, och nu har regeringen tagit ytterligare ett steg och bett om en ytterligare bedömning. Det är i sig rimligt utifrån inflationen och kostnadsberäkningen från det gamla förslaget, kallat NOiO. Det syftade till att göra de akuta renoveringarna, skapa en bättre arbetsmiljö på Operan och göra vissa utbyggnader så att Operan kan få en bättre verksamhet, till exempel en andra scen, vilket borde anstå en nationalscen, bättre möjligheter för barn- och ungdomsverksamheten samt bättre möjligheter för baletten med mera.

Jag har skrivit i mitt särskilda yttrande om uppdraget till Statens fastighetsverk att ta fram en ny projektering eller ett nytt förslag, som jag är lite bekymrad över. Hur snävt är uppdraget? Finns förutsättningar att på allvar beakta Operans långsiktiga utvecklingsverksamhet? Man har pratat om en ringa utbyggnad och renovering. Det är här jag undrar hur Moderaterna tänker. Finns utrymme att under processens gång säkra en operaverksamhet som kan utvecklas och där arbetsmiljön inte blir lidande därför att lokalerna även i fortsättningen kommer att vara för små?