Fru talman! Det har inte undgått någon att vi diskuterar sjöfartsfrågor här i dag. Sjöfarten är en viktig del av Sveriges transportverksamhet. Som också har sagts går nästan 90 procent av all import och export via sjöfart. Om man tittar på de kartor som finns över exportflöden ser man att det är enorma stråk som går via våra hamnar. Detta är någonting som sällan uppfattas av allmänheten. Vi ser inte riktigt den här verksamheten. Den är kanske som mest synlig i Göteborg. Här i Stockholm till exempel är den nästan försvunnen. Men det är en otroligt viktig verksamhet, och vi ska se till att den fungerar på ett bra sätt.

Sjöfarten har en bra och central roll i vår omställning för att skapa ett fossilfritt samhälle. Det är en viktig pusselbit, och vattenvägarna är något som vi ska utnyttja. Stora volymer kan transporteras i båtar. Vi ska därför värna sjöfarten. Det gäller både export- och importsjöfarten, som går långväga, och inte minst inlandssjöfarten. Kan vi avlasta vägar och järnvägar nationellt är mycket vunnet.

Transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030. Det är ett stort åtagande som vi måste se till att vi klarar av. Regeringen kan inte riktigt förklara hur den ska klara detta. Men sjöfarten är en viktig del, och här ska vi också se till att vi ställer om. Det är dock en av de knepigare sektorerna att ställa om. Det är enklare att ställa om biltrafiken. Samtidigt är sjöfarten ett resurssnålt och smart transportsätt jämfört med alternativen när det gäller de stora transportflödena.

Det är därför otroligt glädjande att EU nu har införlivat sjöfarten i EU:s utsläppshandelssystem och det stora projekt som rullas ut: Fit for 55. Från 2024 ska man successivt fasa in sjöfarten i utsläppshandelssystemet. För fartyg som färdas mellan EU och tredjeländer gäller att de ska köpa utsläppsrätter för 50 procent av utsläppen som resan medför. Det här kommer att betyda mycket för sjöfarten och dess arbete för omställningen. Inom EU gäller det 100 procent av utsläppen. Till att börja med omfattas koldioxidutsläpp. Efter 2026 inkluderas även metan och kvävedioxider.

I det beslut som har tagits kan vi dock se att inte alla fartyg inbegrips. Det gäller bland annat de mindre fartygen, som ligger under 5 000 bruttoton - om man nu är bekant med det begreppet. Det är visserligen tänkt att även dessa successivt ska införlivas. Men det kommer inte att bli så nu, och det finns en del andra undantag.

Att man nu börjar fasa in sjöfarten i utsläppshandelssystemet är alldeles utmärkt, men det finns alltså problem. Det finns ju en risk att vi får en överflyttning till mindre fartyg, när man egentligen borde göra tvärtom. Det borde i stället vara större fartyg där man lastar på mer. Vi får väl se vad som händer i sammanhanget. Jag hoppas verkligen att EU justerar det här senare, så att alla fartyg inbegrips i systemet.

Det här kommer att innebära stora utmaningar för sjöfarten i den konkreta omställning som ska göras. Vi vet att vi inte på ett rimligt sätt kan elektrifiera sjöfarten, i alla fall inte de långväga transporterna. Det kommer sannolikt successivt att gå bra för korta inlandstransporter, men för den långväga sjöfarten kan det mest vara ett stödsystem. Det innebär att vi måste utveckla marknaden för biobränslen, fortsätta arbetet med vätgas och ammoniak och se till att vi kan optimera sjöfartens rutter. Det kommer att ske en stor förändring på det här området, och det behövs en kraftsamling för detta.

EU har preliminärt tagit beslut om FuelEU Maritime-systemet, som innebär ett reduktionspliktssystem för sjöfarten. Det är otroligt glädjande att detta sannolikt kommer att vara på plats. Därmed kan det börja rulla på, så att vi får ett tryck på just det segment som vi vet är så svårt att förändra: sjöfarten. Alla de gånger vi har diskuterat utsläppsmålet för 2030 har det varit med reservation för att sjöfarten är besvärlig. Men vi kan nu få det tryck som verkligen behövs, så att vi blir av med de utsläpp som sker där.

Jag nämnde sjöfartens optimering av rutter. Här pågår en otroligt spännande utveckling som också kan driva det här framåt, framför allt med AI-verktyg. Trafikutskottet har AI- och digitaliseringsfrågor på sitt bord. Här finns en bra utgångspunkt för oss för att kunna fördjupa oss ännu mer i detta. Det arbete som pågår med rutt- och hastighetsoptimeringar är otroligt intressant och fascinerande. Det kan verkligen effektivisera sjöfarten ännu mer. Vi vet visserligen att sjömännen och de som kör båtarna, kaptenerna, har förmågan och vet hur de ska göra. Men med den nya tekniken kan man hitta helt andra sätt att göra de här långa resorna på ett klimatsmart och effektivt sätt. Här ligger branschen och svensk forskning i framkant. Vi har sannolikt bara sett början på det här området. Sannolikt kommer också hela logistikkedjan inom sjöfarten att påverkas, och det är bra. Här skulle det dock behövas mer stöd.

Vi behöver använda alla verktyg vi kan få för att få till en bra sjöfart i Sverige. Det finns vissa nationella utmaningar. Som redan har nämnts här i kammaren finns ett system med farledsavgifter som skapar begränsningar i utnyttjandet av sjövägarna. Det gäller speciellt Mälar- och Vänersjöfarten men även den kustnära sjöfarten. Här behöver det göras någonting.

Som också har nämnts har det gjorts försök med den nya hamn som öppnades utanför Stockholm, i Nynäshamn, för två veckor sedan - Norvik. Hamnen har varit igång länge, men den invigdes för två veckor sedan. Man har försökt att flytta över godset från de stora båtarna som kommer dit till pråmar och sedan köra dem upp i Mälaren. Det har inte slagit väl ut, och det anges bland annat att farledsavgifterna är ett skäl till detta. Här måste vi se över och förändra systemet så att vi använder vattenvägarna på ett bra och effektivt sätt.

Vad som händer just nu är att i fråga om Norvik vill man bygga en stor, bred motorväg, Södertörnsleden, som i stället ska ta alla dessa lastbilar. Det är bara 25 procent av godset som kan gå på järnväg från Norvik eftersom det inte finns utrymme. Att inte optimera detta på ett bra sätt är att skada Sverige. Det skadar våra vägar, och det skadar vårt klimat. Här behöver saker och ting göras. Där är en översyn av farledsavgifterna för att få igång verksamheten helt central.

Vi vet också att det finns frågetecken för lotsverksamheten. Det är något som slår mot inlandssjöfarten. Här behövs också en översyn. Även här finns en spännande teknisk utveckling som vi bör titta närmare på och anamma. Många gånger lever vi ju kvar i det gamla.

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 6 om farledsavgifter.