Fru talman! Min morfar var sjökapten. Han lämnade som 16-åring ett fattigt hem utanför Höganäs för att börja arbeta på fartyg som fraktade varor över världens alla hav. Därefter läste han till sjökapten i Kalmar, där han träffade min mormor. Det är från honom efternamnet Snecker kommer. Det är för övrigt en påhittad dansk-svensk variant av ordet snickare.

Jag har, genom min morfar, fått lära mig att sjöfolk är ett speciellt släkte. Det är äventyr, disciplin och en värld utan gränser som lockar. Men livet på sjön är inte enkelt. Det är ett utmanande och stundtals väldigt farligt arbete.

Vad som skulle påverka livet på sjön skulle vara om fler fartyg svenskflaggades och började lyda under svenska arbetsmiljöregler. Att driva till exempel ett färjerederi under ett annat lands flagg är inte rimligt. Det leder till illojal konkurrens när arbetsmiljö och löner kan dumpas på ett sätt som inte är värdigt ett land som Sverige. Därför måste mer göras för att fler fartyg ska ha svensk flagg. Flera av regeringspartierna har lyft fram det här i dag. De pratar om sitt goda samarbete inom sjöfartspolitiken, men det börjar bli upp till bevis. Vad tänker regeringen leverera?

Arbetsmiljön på fartyg är farlig, men till sjöss regleras arbetet genom en särlagstiftning med väsentligt sämre kontroll av arbetsmiljön. Fackklubben på fartyget får inte själv utse skyddsombud. Därför måste fartygssäkerhetslagen ändras. Arbetsmiljön till sjöss och i hamn måste bli bättre och kontrollen tydligare.

Fru talman! Det finns ett stort utbildningsbehov på många områden inom transportsektorn, bland annat sjöfarten. Det är en utbildning och ett yrke som kräver att du kan både räkna och göra lång praktik till havs under ett års tid för att till slut bli till exempel sjökapten. För att bli lots krävs ytterligare utbildning hos Sjöfartsverket på uppemot ett år.

Yrkena och utbildningarna behöver anpassas efter dagens samhälle och värld. Att vara borta flera veckor eller ett halvår i sträck har sin tjusning men är också en utmaning. Fler måste lockas till sjön, men sjön måste även anpassas efter livet på land. Jag skulle vilja se en plan för hur fler kan lockas till yrken inom transportbranschen, från sjön till järnvägen och vägen. Det tänker jag att regeringen kan fortsätta diskutera.

Sjön är otroligt viktig för Sveriges import och export. Av allt som tas in i landet i dag fraktas 90 procent på sjön. Regeringen säger att sjöfrakten och sjöfarten ska öka. Det är högprioriterat av regeringen - ändå ser vi inga förslag på hur det ska genomföras. Det regeringen gör är i stället att sänka dieselpriserna för de tunga lastbilarna. Pratet om att satsa på svensk sjöfart är alltså just prat och ingen som helst handling.

Något som möter mycket kritik är hur Sjöfartsverket är finansierat. Verket är inte en förvaltningsmyndighet som får statliga medel utan ett affärsverk som finansieras genom att man tillhandahåller farleder där fartyg kan transportera gods som importeras till och exporteras från Sverige.

Ett vanligt argument är att om farledsavgifterna skulle sänkas skulle mer kunna fraktas på sjön, men för det första fraktas nästan allt på sjön redan så det finns inte jättemycket mer att börja frakta den vägen, och för det andra är inte farledsavgifterna någon betydande utgift för rederierna. De fungerar ganska dåligt som styrmedel vad man än vill uppnå - oavsett om det är ett miljöincitament eller en överflytt från vägen till sjön.

Statskontoret har tittat på överflyttningen och priset, och det är möjligen inlandssjöfarten som kan öka sina transporter på sjön. Men då ska man komma ihåg att inlandssjöfarten har väldigt lågvärdigt gods.

Om man väljer att sänka farledsavgifterna skulle det innebära att svenska staten skulle subventionera ett av världens största bolag som gör miljarder och åter miljarder i vinst. Jag vet inte hur det är med mina kollegor i kammaren, men jag vill hellre att våra skattepengar går till skolan, sjukvården, polisen och försvaret i stället för till att subventionera globala fraktföretag.

Det vore bättre att göra Sjöfartsverket till en förvaltningsmyndighet utan krav på avkastning. Avkastningen kommer i dag från rederierna. Det är där myndigheten gör sin vinst. Men myndigheter har överlag svårt att göra affärer, så låt dem för allt i världen slippa finansieras på det sättet!

Jag yrkar bifall till reservation 4.