Fru talman! Det finns många olika trafikslag - väg, järnväg, flyg, bredband men också sjöfart. Det är bara sjöfarten vi debatterar här i dag liksom de förslag som partier och kommittéer har lämnat in under den allmänna motionstiden. Det kan ibland bli lite märkligt när regeringsföreträdarna i princip kan förhålla sig till nuläget och de utmaningar man ser, medan oppositionspartierna har ett antal mer konkreta förslag på vad man också behöver göra framöver.

Precis som tidigare ledamöter har varit inne på är det otroligt viktigt att sjöfarten fungerar för att transportera både gods och människor till och från vårt land på ett hållbart sätt. Under det år som har gått tänker jag att frågor som inte minst rör oss i trafikutskottet har påverkats väldigt mycket av det säkerhetspolitiska läget. Rysslands krig i Ukraina har satt väldigt fokus på behovet av säkra och hållbara transporter på många olika sätt och har delvis ändrat perspektiven när det gäller vilkas drömmar vi behöver jobba för att utveckla framåt.

Vi debatterar alltså sjöfarten som transportmedel, och sjöfarten är kanske det äldsta av de transportmedel som vi i trafikutskottet ska överblicka. Jag ska inte gå in på varje del, men för min egen del började väl intresset för upptäckter och sjöfart när jag på mellanstadiet skrev om Christofer Columbus. Då satte jag mig in i hur man på den tiden, för många hundra år sedan, erövrade sjöfarten och på olika sätt öppnade upp för handel. Jag ska inte nämna de negativa effekterna av det, men det skapade på olika sätt möjligheter för oss att mötas och att handla.

Precis som ledamoten före mig var inne på har det funnits ett antal utmaningar genom åren, inte minst för den svenska handelsflottan, och i det nya säkerhetspolitiska läget delar vi en oro över vad som händer om kriser av olika slag skulle förvärras jämfört med hur det ser ut i dag.

Fru talman! Jag vill lyfta ett antal frågor som Centerpartiet har lyft fram i sina motioner, och jag tänkte börja med det internationella perspektivet. Sverige bör vara pådrivande, precis som den moderata ledamoten sa tidigare, både inom IMO och EU för att säkerställa genomförandet av och öka ambitionerna i de internationella avtal som finns för att den internationella sjöfarten i större utsträckning ska bära sina utsläpp och sin klimatpåverkan. Vi är omgivna av vatten, och det är viktigt att denna näring får rätt förutsättningar. Och sjöfarten är en relativt miljövänlig transportform som har en stor potential att ytterligare minska miljö- och klimatpåverkan.

Den svenska sjöfartstraditionen är besjälad av och förknippad med en stor sjösäkerhet och miljömedvetenhet. Då menar också jag att Sverige, med en stark svenskflaggad handelsflotta som ligger i framkant i arbetet med lägre svavelutsläpp och minskad klimatpåverkan, kan påverka utformningen av internationella regler för sjöfarten och dess anställda. Då är det så otroligt viktigt att vi genom ett aktivt internationellt samarbete arbetar för att stärka sjöfartens fördelar ytterligare.

Fru talman! Vi behöver arbeta än mer aktivt med konkurrenskraften hos vår svenska sjöfart. Jag efterfrågar en översyn av möjligheterna till stärkt konkurrenskraft samt en mer effektiv och bättre analyserad miljöstyrning inom sjöfarten. Då bör denna översyn också omfatta intermodala transportlösningar som stimulerar ett transportslagsövergripande godsflöde och överflyttning av gods till sjöfarten.

Där delar jag bilden som säkert många här inne har att det från politikens sida under många år har framförts önskemål - som den tidigare ledamoten i debatten sa har vi mycket vatten - om att vi ska använda sjöfarten än mer och på det sättet avlasta både väg- och järnvägsnätet. Och jag hoppas att regeringen tar till sig att det är viktigt att arbeta vidare med denna översyn.

En mycket diskuterad och debatterad fråga handlar om farledsavgifterna. Vi anser att regeringen bör ge Sjöfartsverket i uppdrag att bättre analysera effekterna av sina befintliga avgifter och avgiftsförslag samt en utvecklad miljödifferentiering när det gäller deras effekter på överflyttning av gods till sjöfart. Sjöfartsverket tar in farledsavgifter, och vi har alla försökt sätta oss in i dessa frågor på olika sätt. Vi ser också att man miljödifferentierar avgifterna. Men det verkar som att det system som finns inte till fullo egentligen möjliggör för en ännu bättre övergång till inte minst eldrift och därmed nettonollutsläpp från sjöfarten. Vi förordar en utvecklad bonus malus-modell, eftersom Sjöfartsverket enligt vår mening brister i analysen av hur höjda farledsavgifter påverkar möjligheten att flytta över gods från lastbil och räls till sjöfart.

Mer godstrafik på sjön gör att transportsektorn också ska kunna nå klimatmålen. Därför är det otroligt viktigt att titta på förutsättningarna. Den tidigare debattören lyfte inte in lotsverksamheten. Men här ser jag en viktig del att fundera över, på vilket sätt kostnader för lotsning på vattenvägar kan minska sett till den totala transportkostnaden. Ansvariga myndigheter bör ges i uppdrag att se över detta och också komma med konkreta förslag.

Vi har tagit del av vad som gäller till exempel godspendlarna på Mälaren och andra vattenvägar och hur det skulle kunna regleras genom mer funktionsbaserad lotskraft för att samstämma med kraven på kontinenten.

Det finns egentligen väldigt stora möjligheter för utveckling. Och här tänker jag att det finns en stark drivkraft från oss som jobbar med dessa frågor i trafikutskottet och en möjlighet till en bred samsyn i detta arbete.

Vi anser också att regeringen bör ta fram en grön svensk kustfartsstrategi som lyfter fram både den svenska maritima strategin och den nationella godshandlingsplanen. Här finns det exempel i Norden att titta på och lära av, inte minst i Norge.

Fru talman! Jag ska säga några ord om våra hamnar, där sjöfarten möter landfarten. Det finns många viktiga hamnprojekt i Sverige. För någon vecka sedan besökte jag Umeå hamn som har den viktiga kontakten över till Finland när det gäller både gods och människor. Och det är klart att det säkerhetspolitiska läget kom upp i diskussionen också där, och inte minst önskemål från Finland att ytterligare stärka möjligheten till inte minst godstransporter från Finlands kornbod över till Sverige och Norge. Man anser att Östersjön, och kanske också Göteborgs hamn, ligger för långt söderut i ett osäkert läge, och man vill skapa en robusthet som kan gälla framåt.

Näringslivet driver nu den gröna omställningen. Inte minst Göteborgs hamn, Nordens största hamn, som många i utskottet är väldigt engagerade i, har många spännande miljöprojekt på gång. Och den tidigare ledamoten i debatten nämnde också vikten av att transporterna till och från Göteborgs hamn får ett ökat fokus i kommande planer.

Fru talman! Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till 2030 ska minska med 70 procent. Jag hörde inget annat från statsministerns företrädare nu i debatten än att detta mål ligger fast enligt vad Kristersson själv sa i söndagens tv-debatt, där det absurda förslaget om den sänkta reduktionsplikten debatterades och lanserades.

Det måste handla om smarta lösningar, om innovationer och teknikskiften som ger oss ledningen i den globala omställningen. Elektrifieringen är en del. Men det behöver finnas en konkret politik för de olika biodrivmedlen från denna regerings sida för att göra en omställning i praktisk handling.

Flera av oss hade förmånen att besöka elbåtsföretaget Candela för några månader sedan vid en svensk EU-konferens. Det finns verkligen spännande företag som också visar hur man går framåt. Då krävs det också, precis som den moderata ledamoten lyfte fram behovet av, laddmöjligheter kopplade till sjöfarten.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 9 under punkt 7.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att än en gång lyfta fram frågan om möjligheter för transporter till och från Gotland. Prisökningen har varit 50 procent under bara det senaste året. Vi har lagt förslag på trafikutskottets bord. Men Tidöpartiernas svar på våra förslag är tystnad. I dag hade det varit en fin dag att kunna ge ytterligare något besked kopplat till detta mer än att man ser problemen och att man vill komma med en lösning vid kommande upphandling. Men det förblir tyvärr tyst från Tidöregeringen på detta område, och det tycker jag är synd.