Fru talman! Det finns otroligt mycket vi skulle vilja göra för sjöfarten. Som jag sa i mitt anförande är sjöfarten en fråga som länge har fått stå tillbaka när vi debatterar och diskuterar infrastruktur. Den har dessvärre inte varit en självklarhet.

Vi tar det här på allvar. Jag har en förhoppning om att man från regeringens sida ser över såväl bareboatregister och tonnageskatt som förhandsbesked om sjöfartsstöd, insatser för kompetensförsörjning och mycket mer.

Vi ska också möjliggöra miljövänliga bränslen till sjöfarten liksom transporter till och från våra hamnar så att vi kan optimera dem på bästa sätt.

Att från politiskt håll sätta fingret på vilka bränslen det skulle vara tror jag är fel väg att gå. Det behöver vi överlåta till branschen och våra experter. Vad vi däremot kan göra är att möjliggöra för branschen att gå i bräschen. Svensk sjöfart ligger i framkant när det kommer till innovation och utveckling. Hur långt de verkligen har kommit ser vi på alla de projekt som bedrivs och framför allt de nya fartyg som faktiskt byggs av våra rederier i dag.

Som jag var inne på i mitt anförande vill vi också stärka samarbetet och arbetet med sjöfart internationellt. Sjöfart är ju inte en fråga som bara berör Sverige, utan det rör faktiskt hela vår värld. Vi tror också mycket på att driva på både inom IMO och EU så att vi får en stark och klimatsmart sjöfart även på ett internationellt plan. Där kan dessvärre inte Sverige göra allting självt, även om vi på många sätt redan i dag är ett föregångsland när det kommer till klimatsmart sjöfart.