Fru talman! Terrorismen har under historien visat sig i många olika skepnader. Begreppet terrorism har sitt ursprung i skräckväldet under franska revolutionen. Terrorism har utövats med många olika syften och många olika tillvägagångssätt - alltifrån flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon dödar civila urskillningslöst.

Under 1970- och 1980-talen stod organisationer som IRA i Storbritannien och Eta i Spanien för ett stort antal attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts i Europa och globalt av grupper eller individer med koppling till våldsbejakande islamism. Vi har också upplevt ett antal allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till våldsbejakande högerextremism.

Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld för att därigenom injaga rädsla och försöka tvinga fram politiska förändringar. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att de råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Den heterogena hotbilden, som förändras över tid, ställer krav på att vi har en stark lagstiftning som kan möta olika typer av hot över tid.

Enligt terroristbrottslagens 4 § kan den som begår eller försöker att begå ett uppsåtligt brott dömas för terroristbrott om gärningen allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation och om gärningen begås med avsikt att injaga allvarlig fruktan i en befolkning eller en del av en befolkning, att otillbörligen tvinga ett offentligt organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd eller att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i ett land eller i en mellanstatlig organisation.

Fru talman! Vi debatterar i dag justitieutskottets betänkande om terrorism, där ett antal motioner från den allmänna motionstiden behandlas. I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen beslutar att avslå samtliga motioner. Detta beror inte på att alla förslag är dåliga - tvärtom - utan på att de i huvudsak ingår i pågående utrednings- eller beredningsarbete.

Sverige har en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet. Den 1 juli förra året trädde den nya terroristbrottslagen i kraft. Den samlade lagstiftningen mot terrorism från flera lagar som tillkommit vid olika tillfällen. Samtidigt trädde den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft, vilket ökade möjligheten att hålla personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet i förvar och under uppsikt. Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade samtidigt att flera problem kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var för milda.

Så sent som förra veckan beslutade vi här i kammaren om förbud mot deltagande i terroristorganisation. Det är en viktig lagstiftning som kommer att stärka Sveriges arbete mot terrorism. Den nya straffbestämmelsen om deltagande i terroristorganisation träder i kraft den 1 juni.

Inom kort kommer riksdagen också att besluta om regeringens proposition Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. Denna proposition har lagts fram för att anpassa svensk lagstiftning till en ny EU-förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. Förordningen ger de nationella behöriga myndigheterna vissa befogenheter och ålägger så kallade värdtjänstleverantörer vissa skyldigheter. Bland annat får den behöriga myndigheten utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst. Detta är ett exempel på hur vi också i Europa, inom ramen för Europeiska unionen, arbetar tillsammans för att bekämpa terrorism.

Arbetet mot terrorism handlar både om att ha en kraftfull lagstiftning på plats för att kunna förebygga, förhindra och lagföra terroristbrottslighet och om olika former av mjukare - eller sociala - förebyggande åtgärder.

Den tidigare regeringen beslutade 2015 om en nationell strategi mot terrorism. Strategin är utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete mot terrorism både nationellt och internationellt. En viktig del av strategin är att motverka radikalisering och rekrytering till extremist- och terroristgrupperingar. Regeringen arbetar nu med att ta fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att skärpa och stärka det arbetet ytterligare.

Det skärpta säkerhetspolitiska läget, den ökade hotbilden mot Sverige - bland annat från våldsbejakande islamism - och ny lagstiftning innebär att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Därför tillförde regeringen 165 miljoner kronor för att stärka Säkerhetspolisens förmåga i budgetpropositionen för 2023 och ytterligare 50 miljoner i den vårändringsbudget som presenterades häromveckan.

Med detta vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.