Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

Först tänkte jag göra en liten utflykt. Public services historia i Sverige är lång. När jag var liten grabb fanns två kanaler i marknätet, TV1 och TV2. Som liten minns jag hur jag kunde längta till tidiga kvällen, då dagens barnprogram skulle börja. Jag minns hur glad jag kunde bli om det var något jag tyckte om. Jag minns också väl hur besviken jag kunde bli om det var något jag inte tyckte om, till exempel Vilse i pannkakan eller en tjeckisk dockfilm.

På den tiden fanns bara public service att tillgå här i Sverige. Det dröjde en bra bit in på 80-talet innan till exempel satellitsändningar fanns tillgängliga. Och så småningom, 1992, beviljades en koncession för ytterligare en marksänd kanal.

Fru talman! Teknikutvecklingen har sedan dess skett i en rasande fart. Tv-utbudet är större än någonsin, och vi kan sedan lång tid även se tv digitalt, till exempel via internet.

Betänkandet har sin grund i de ändringar i tryckfrihetsgrundlagen som trädde i kraft i januari 2023 och som gör det möjligt att reglera public service-företagens verksamhet genom tråd, till exempel internet, på ett sätt som motsvarar det som gäller för sändningar i marknätet. Betänkandet handlar således om att likställa lagen så att samma regler gäller för public service oavsett om det är marksänt eller sänds via internet. Villkoren ska gälla för Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den tid som återstår av företagens sändningstillstånd, det vill säga till och med 2025. I betänkandet föreslås vidare att granskningsnämnden för radio och tv ska granska om public service-företagen följer de villkor som ställts upp.

Fru talman! Under vårvintern har en parlamentarisk kommitté tillsatts med uppgift att ta fram långsiktiga villkor för ett robust och oberoende public service. Kommittén ska föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026-2033. Förslagen ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende.

Det är viktigt att villkoren för public service är långsiktigt hållbara. Av Tidöavtalet framgår att public service-mediernas oberoende ska bestå och deras långsiktiga finansiering vidmakthållas. Således ska principen om armlängds avstånd upprätthållas inom kulturpolitiken, och politiken ska bara forma förutsättningarna, inte styra innehållet.

I betänkandet föreslås även att Myndigheten för press, radio och tv i stället för regeringen ska fatta beslut vid förhandsprövning av nya tjänster från public service, vilket ligger helt i linje med det tidigare sagda.

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).