Fru talman! För att säkerställa Sveriges internationella åtaganden krävs ett aktivt och förstärkt arbete för våra nationella minoriteter och urfolket samerna. Vi måste bevara minoritetsspråken och öka kunskapen om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och språk. Förutom en övergripande politik finns det även behov av specifika satsningar för varje enskild nationell minoritet och urfolket samerna.

Rätten till mark och vatten för samiska intressen behöver säkras och stärkas. Den är inskriven i grundlagen men är också en civil juridisk rättighet som grundar sig på urminnes hävd. Hänsynskravet finns inskrivet i andra lagstiftningar, men tillämpningen brister. Lagstiftningen behöver vara i linje med urfolksrätten och ge det samiska folket de rättigheter som följer av de internationella konventioner Sverige ställt sig bakom. Vi ser gärna att en nordisk samekonvention förverkligas. Det är hög tid att Sverige ratificerar ILO:s konvention nummer 169 om urfolks rättigheter.

Fru talman! Tornedalingarnas kultur och historia behöver synliggöras och rätten till meänkieli stärkas. Ett led i detta är att öka tillgången till undervisning inom språket, vilken i dag begränsas till enstaka platser. Ett permanent center för tornedalsk historia och kultur bör inrättas, så att kunskap om de tornedalska frågorna finns samlad. Jag vill också framhålla betydelsen av slutsatserna från sannings- och försoningskommissionen för granskning av kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset för att vi ska kunna ta konkreta steg mot försoning. Här finns lärdomar att dra från andra länder vars arbete med sannings- och försoningsprocesser mellan stat och minoriteter eller urfolk kommit längre.

Det bör även genomföras en satsning på sverigefinnarnas rätt till språk och kultur. Den största utmaningen för det finska språkets revitalisering i Sverige är att få fler unga sverigefinnar att använda, utveckla eller lära sig språket och att i nästa steg ge dem möjligheten att i sin tur föra språket vidare till sina barn. För språkets revitalisering i Sverige är arbetet med insamling och tillgängliggörande av sverigefinska begrepp och termer som utvecklas inom ramen för den sverigefinska språkvården viktigt.

Fru talman! Den judiska minoriteten i Sverige befinner sig i en allt sämre situation ur säkerhetssynpunkt. Miljöpartiet arbetade aktivt i regeringen för att öka säkerheten för judiska församlingar i Sverige. Det straffrättsliga skyddet mot hatpropaganda på rasistiska grunder är starkt i Sverige men kan behöva stärkas ytterligare. Förslaget att kriminalisera förringande av Förintelsen är viktigt.

Frågan om synligheten för jiddisch och jiddischkulturen är i vissa fall mer komplex än vad som är fallet för många andra minoritetsspråk. Det beror på att många personer med judisk bakgrund känner oro för den egna säkerheten, vilket motverkar viljan att öppet visa sin judiska identitet. Det är därför angeläget att genomföra satsningar på att främja och synliggöra jiddisch som ett nationellt minoritetsspråk och att synliggöra judiskt kulturliv.

Romer har under lång tid varit utsatta för omfattande diskriminering. Många romer lever fortfarande i utanförskap, och det finns en stor förtroendeklyfta mellan många romer och samhällets institutioner. För att motverka diskriminering och förföljelse måste romer i högre grad involveras i frågor som rör dem. Det skulle också leda till bättre dokumentation av romsk historia och kultur.

Strategin för romsk inkludering måste ges långsiktig och tillräcklig finansiering. För att öka romernas inkludering är främjandet av romskt föreningsliv en viktig del. I Sverige finns ett stort antal organisationer och föreningar som på olika sätt representerar romer och romers intressen, till exempel för att motverka antiziganism och stärka romers sociala och politiska rättigheter. Men det saknas en central struktur, och resursbristen är stor.

Fru talman! Sametinget har sedan 2005 ett nationellt ansvar att via Samiskt informationscentrum informera om samer och samisk kultur. Detta informationscentrum är en viktig tillgång för att främja och öka tillgängligheten till information om det samiska samhället. För att stärka och öka tillgången och tillgängligheten till information om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar anser vi att liknande centrum bör finnas för samtliga nationella minoriteter. Det skulle även öka möjligheten till samverkan mellan grupperna och olika aktörer som arbetar med information om nationella minoriteter.

Genom historien har staten begått olika övergrepp gentemot urfolket samerna. Sápmi, som utgör en stor del av Sveriges yta, var för länge sedan ett område som staten inte kontrollerade. På 1600-talet började staten göra anspråk, och sedan dess har utrymmet minskat för samiskt liv. Staten måste ta ansvar för historiska övergrepp mot det samiska folket och ge upprättelse. Svensk samepolitik behöver ett omtag och en samepolitisk färdplan. Det behövs ett brett parlamentariskt samarbete mellan riksdagens partier och partierna i Sametinget.

Det bör också genomföras en organisatorisk översyn av Sametingets konstruktion. I dag är Sametinget både ett folkvalt parlament och en förvaltningsmyndighet under regeringen. Översynen bör genomföras i samråd med det samiska samhället och syfta till att se vad som kan göras för att utveckla och förtydliga organisationen, mandatet och ändamålet med Sametinget. Detta kan utgöra en del av den samepolitiska färdplanen.

Det är av stor vikt att genomförandet av konsultationsordningen underlättas och att metoder för konsultation utvecklas så att syftet uppnås, det vill säga att nå samsyn och bättre ta till vara samiska rättigheter och möjligheter. Det är också viktigt att det planerade nästa steget i konsultationsordningens införande genomförs, det vill säga att även kommuner och regioner inkluderas i lagstiftningen.

Minoritetsfrågor

Fru talman! Sammanfattningsvis vill jag säga att personer som talar ett minoritetsspråk har särskilda rättigheter inom skola, vård och omsorg, och därmed har de rätt att använda sitt språk inom delar av den offentliga förvaltningen. För att förbättra servicen bör ett kunskapslyft genomföras om nationella minoriteters språkliga och kulturella rättigheter. Skolan måste kunna ge alla barn och unga information om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråken.

Regeringen måste säkerställa att alla kommuner får det stöd och de resurser de behöver för att leva upp till sina skyldigheter enligt grundskyddet för nationella minoriteter. Fortfarande snart 14 år sedan minoritetslagen trädde i kraft har alltför få av de drygt 200 kommuner som inte ingår i ett förvaltningsområde vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppfylla lagens krav om grundskydd för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.

De nationella minoriteternas föreningar och organisationer har både lokalt och nationellt en ytterst viktig roll för att minoritetspolitiken ska få genomslag. Samtidigt är dessa organisationer hårt pressade. De nationella minoriteterna ska vara självständiga i förhållande till staten, och det innebär att organisationerna själva bestämmer vad deras resurser ska användas till. Regeringen bör därför även verka för att säkerställa att EU-bidrag, öronmärkta för att stärka nationella och etniska minoriteter, går direkt till minoritetsorganisationer i stället för via medlemsstaterna.

Fru talman! Vi har hört mycket om älvdalskan. Jag hade också nöjet att delta i resan, och jag är stärkt av allt det vi fick höra och se där. Även om det i dag inte finns förslag på att gå vidare med frågan ser vi gärna att arbetet går vidare med en utredning i ämnet. Jag har full tilltro till att den hyllningskör jag har hört också behöver en grön röst i sammanhanget.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 9.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)